Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

ett samarbete mellan atea skola och voister

En smartare it-nyhetssajt

Chromebooks på villkor

Elever i fem klasser i Falu kommun fick vars en Chromebook. Som motprestation skulle lärarna undersöka och dokumentera hur just deras användning av det digitala läromedlet påverkade undervisningen. Ett år senare finns det flera tydliga resultat. 

Text Tim Leffler Foto Adobestock 8 november 2019 it i skolan

tjej sitter hemma och jobbar vid datorn och pekar mot kameran med lite halvarg min.jpg

– Många rapporter har visat att man inte bara kan sätta in enheter i klassrummet och tro att det händer något med undervisningen. Därför startade vi ett projekt där vi ville söka svar på grundfrågan, nämligen vad som händer med lärarnas undervisning och elevers lärande när elever får konstant tillgång till digitala enheter, säger Sara Hägle, utvecklingspedagog i Falu kommun.

Villkorade datorer

Under 2018 fick fem klasser på fem olika skolor i Falu kommun Chromebooks. Villkoret var att lärarna delade med sig av sin undervisningen och vad som hände i klassen när alla elever fick vars en dator. 

– Det var en bra spridning av olika projekt. Jag och mina kollegor var ofta på plats under lektionerna och även genomförde intervjuer med både lärare och elever för att samla information och underlag till den rapport som vi sedan sammanställde tillsammans.

Ny beprövad erfarenhet

Läraren i en stökig klass märkte hur undervisningen blev tystare och mer ordnad, vilket även uppmärksammades i de övergripande trygghetsundersökningarna som genomfördes.

Klassrumsupplevelsen har blivit tryggare och eleverna har blivit ordningsammare.

I en klass som undervisades i svenska som andraspråk, fick eleverna lättare tillgång till sitt modersmål via Google Translate och kunde därmed lära sig svenska snabbare, vilket inte minst syntes i texterna de skrev.

Och i en tredje klass fick en digitalt kompetent lärare en helt ny syn på hur en klass kan få träning i till exempel mängdlära, utan att lägga särskilt avsatt undervisningstid på det. Eleverna skötte det i stället själva, eftersom materialet var tillgängligt.

Enligt Sara Hägle blev undervisningen mer effektiv, eftersom eleverna kunde få återkoppling direkt på sitt arbete. Samtliga klasser upplevde också mer ordning, både i klassrummet och för enskilda elever. 

– Resultatet var lyckat och vi tycker att projektet mer än väl faller under parollen beprövad erfarenhet, eftersom det sträcker sig över ett år och omfattar ett större antal elever och lärare.

Gemensamt för samtliga projekt var intresset hos pedagogen. Sara Hägle tror dessutom att det hjälpte att datorerna kom till varje klass på ett slags villkor.

Tre tips från Sara Hägle

1. Våga vilja förändra arbetssättet.
2. Sätt tydliga mål som är lätta att följa upp och se till att använda verktygen det de är till för.

3. Samla alla berörda lärarna ett par gånger per termin så alla får möjlighet att diskutera och lära av varandra.

– De hade ett sorts motkrav och samarbetet var fantastiskt bra. Det finns fler områden att utforska, inte minst när det kommer till hur den digitala undervisningsformen kan uppmuntra det som kallas för tjugoförsta århundradets färdigheter, som till exempel samarbete, kreativitet och flexibilitet.

Hur vet ni att ni inte hade fått samma resultat utan datorerna?

– Det är naturligtvis ganska svårt att säga. Men det vi kan se är att lärarna har fått nya sätt att bedriva undervisning, att eleverna har utvecklat både sina ämneskunskaper och sin digitala mognad, att klassrumsupplevelsen har blivit tryggare och att eleverna har blivit ordningsammare.

– En av lärarna menar att hon tack vare de digitala enheterna har kunnat hjälpa eleverna till högre måluppfyllelse. Lärarna har hela tiden haft saker som skärmtid och liknande i bakhuvet, vilket återigen tyder på att sättet som de kom över datorerna på gjorde att alla tänkte till extra noga för att det skulle bli så bra som möjligt.

Läs även

Hållbart jordbruk med tech

Rekommenderad läsning

flicka-som-gor-snoangel.jpg
video
ett samarbete mellan microsoft och voister

Så funkar Powerapps i skolan

8 feb 2019 it i skolan

Inför utmaningen att erbjuda kommunens lågstadielärare ett enkelt verktyg för Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik föll valet på Microsoft Powerapps. Idag används den unika appen i nio skolor i Karlstad och den tar 15 minuter att lära sig.

tjej står med hvuudet in i en griffeltavla med mattetal.jpg

SKL:s plan till regeringen

18 mar 2019 it i skolan

Idag har regeringen tagit emot SKL:s nationella handlingsplan för digitalisering av skolan. I rapporten finns totalt 18 konkreta initiativ som ska ta tillvara digitaliserings möjligheter.

många får tittar mot kameran på grönt grä.jpg

Ett molnbaserat lantbruk

28 okt 2019 it i skolan

Molnbaserat lärande och Chromebooks är vardag för eleverna på Hushållningssällskapets naturbruksgymnasier i Kalmar och Kronoberg. Nästa steg är att stödja landets övriga sällskap inom digitalisering.

tre äpplen, gult grönt rött.jpg

Vinnarna Guldäpplet

27 sep 2019 it i skolan

Tre personer har belönats med Guldäpplet för sitt arbete med att utveckla undervisningen med digitalisering och nytänkande. Förstaplatsen gick till modersmålsläraren Napat Khiyapat i Skellefteå.

flicka hänger i ett rep och tittar i kameran och ler.jpg
video

Mer moln i Lund

4 sep 2019 it i skolan

Rätt tekniska förutsättningar kombinerat med ett molnbaserat lärande har varit Lunds recept för att bygga en skola för framtiden. Det menar Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun.

barn på skärstad förskola i skogen med digitalt mikroskop.png
video
ett samarbete mellan atea skola och voister

Kod och kryp i förskolan

21 aug 2019 it i skolan

Med hjälp av ett äggformat mikroskop kopplat till en platta kan barnen upptäcka naturen på ett nytt sätt. Skärstads förskola jobbar även med andra digitala verktyg, för att lära barnen grunderna i programmering och att knäcka mattekoden. 

ett litet grönt kvarter i 3d.jpg

Trångt i 3D-klassen

17 okt 2019 it i skolan

Intresset för teknikprogrammet med 3D-fokus, på Westerlundska gymnasiet i Enköping, är mycket stort och nu startar en tredje klass. Utbildningen har funnits i närmare 20 år och drivs av läraren och eldsjälen Andrzej Andy Marcinkowski.

pappa med sina två flickor i lite kaosartad situation.jpg

Digital skolstart i Ystad

18 sep 2019 it i skolan

För att spara tid och pengar har Ystad kommun infört en e-tjänst som sparar 10 000 papper i samband med skolstart. Det handlar bland annat om information om vilket nummer vårdnadshavare kan nås på och elevernas eventuella matallergier.

tom gunga i förgrunden med barn på gunga i bakgrunden.jpg
video

När lärare lär lärare

20 mar 2019 it i skolan

På Rydsskolan i Linköping coachar lärare varandra inom nya områden. Arbetssättet ger ny kunskap, bättre undervisning och ökat självförtroende. Att lärare lär lärare är en förutsättning för en relevant undervisning. Det menar Les Foltos, grundare och föreståndare av Peer-Ed.