Data mot demens
Sjukdomen alzheimer fortsätter vara ett mysterium för forskare men på det tyska centret för neurogenetiska sjukdomar, DZNE, försöker man nu reda ut gåtan genom Memory Driven Computing.
– Demensvården kostar det svenska samhället 63 miljarder kronor per år. Om 15 till 20 år kommer siffran ligga på cirka 150 miljarder. Det är dyrt att bedriva forskning och politiker behöver fokusera mer på området, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden.
Över hela världen är 47 miljoner människor drabbade av demenssjukdomar och var tredje sekund upptäcks ett nytt fall. Runtom i världen forskas det inom området, men än så länge finns varken botemedel eller bromsmedicin.
Forskarna på DZNE samlar in och analyserar olika typer av data från patienter, som medicinsk historik, familjehistorik, blodvärden, livsstil, kost, boendesituation. I arbetet använder man sig av HPE:s verktyg för big data-analys Memory Driven Computing.
13 sekunder istället för 22 minuter
Med Memory Driven Computing får alla processorer tillgång till en pool med delat minne, vilket tar bort behovet för datan att färdas fram och tillbaka. Det innebär en ökad snabbhet, tillförlitlighet och energieffektivitet och ett sätt att arbeta med enorma datamängder, som varit omöjligt fram tills nu.
En DNA-sekvens som tidigare tog 22 minuter att analysera kan nu ta 13 sekunder och med bara 60 procent av energiförbrukningen. När denna process nu går snabbare så kan forskare testa nya hypoteser om vad som orsakar sjukdomen. Sedan en tid samarbetar DZNE med Alzheimerfonden och under Almedalsveckan pratade fondens generalsekreterare Liselotte Jansson om arbetet.
– Bara forskningen kan stoppa demenssjukdomar. Det behövs mer pengar och insikt. Det gör mig glad att tekniken blir bättre så att vi kan forska till en lägre kostnad och få mer för varje krona.
Läs mer om ämnet: