Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Skolverket provar proven

Om tre år införs digitala nationella prov och Skolverket arbetar intensivt med förberedelserna. Snart träffas de 100 skolor från hela Sverige som deltar i försöksverksamheten och den tekniska infrastrukturen för proven ligger högt på dagordningen.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 15 maj 2019 it i skolan

student-960640.jpg

– Den största utmaningen nu är att alla huvudmän och skolor verkligen tar vara på tiden fram till 2022. Vi har nyligen mailat alla rektorer och huvudmän om vad som behöver göras och planeras för. Till exempel är det viktigt att tekniskt kunna ansluta sig till provtjänsten, ha digitala enheter för varje elev som genomför provet och ha en stabil teknisk infrastruktur, säger Karin Hector-Stahre, projektledare för digitaliseringen av nationella prov på Skolverket.

Skolverket arbetar intensivt med sitt regeringsuppdrag och i januari presenterades de tekniska krav som skolor och huvudmän ska uppfylla. De höga kraven på skolornas tekniska infrastruktur handlar både om ren logistik och om provuppläggen.

– Skolorna behöver till exempel ta höjd för att flera klasser i en årskurs ska kunna genomföra proven vid samma tillfälle, men också för att uppgifterna i de digitala proven kan innehålla både ljud och film som del av en uppgift.

Bred försöksverksamhet

Införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt från 2022. Arbetet omfattar två centrala delar, dels den digitala provtjänsten, dels det förändringsarbete som behöver göras på skolorna. Här driver Skolverket en försöksverksamhet på 100 skolor under fyra år, 2018-21.

– Syftet är att underlätta införandet av digitala nationella prov genom att förutse och undanröja de huvudsakliga hindren. Försöksverksamheten bidrar också till att förenkla övergången till extern bedömning.

Flera skolhuvudmän har redan anslutit sig till Skolfederationen.

Skolorna i försöksverksamheten har kommit olika långt med sitt förberedelsearbete och urvalet av skolor är gjort för att erbjuda så stor bredd som möjligt vad gäller grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, samt ytterligare några parametrar.

Möte i maj

I maj ska de 100 skolorna träffas för att i mindre grupper diskutera nuläge och utmaningar. Frågan om den tekniska infrastrukturen ligger högt upp på dagordningen.

– Hur man ska jobba för att uppfylla de tekniska kraven är något vi kommer att diskutera under mötet. Flera skolhuvudmän har redan anslutit sig till Skolfederationen. Det är inte ett krav från oss ännu men ett bra initiativ och det finns även federationer inom universitetsvärlden.

Lovande läge

Karin Hector-Stahre betonar att de nationella prov som görs idag på dator inte är samma sak som digitala nationella prov även om de är anonymiserade och uppsatsdelar skrivs digitalt. Generellt tycker hon att förutsättningarna för införandet av digitala nationella prov ser lovande ut i nuläget.

– Målet med de digitala nationella proven är ett likvärdigt och effektivt genomförande och möjligheter till extern bedömning. Än så länge har vi inte märkt någon oro bland huvudmännen. Men från Skolverkets sida vill vi betona vikten av att ta vara på tiden fram till 2022. Samla redan nu kompetensen på skolan och var beredd på att upphandlingar och annat tar lång tid. Det är också viktigt att ha uppdaterade användarregister så att rätt elever gör proven.

Kan Skolverket bidra ekonomiskt till införandet?

– Vi ger allt stöd vi kan, till exempel har vi information och kommer att ha demoprov via vår webbplats. Dock har vi ingen möjlighet att ge ekonomiskt bistånd men vi har skrivit till regeringen om att vi bedömer att många huvudmän behöver göra investeringar för införandet av nationella digitala prov.

Har du några andra råd på vägen?

– Skolverket publicerar regelbundet filmer och annan information på vår webbplats. Ta del av den och kontakta oss med alla eventuella frågor, avslutar Karin Hector-Stahre.

Rekommenderad läsning

penna-med-knut-pa.jpg

Teknik för nationella prov

31 jan 2019 it i skolan

Datorer eller surfplattor med tangentbord till alla elever som gör ett nationellt prov, en skärmstorlek på minst 9,6 tum och en internetuppkoppling som klarar att alla elever gör provet samtidigt. Nu har Skolverket bestämt de tekniska förutsättningarna för digitala nationella prov.

flicka tittar i en kamera, bild från sidan.jpg
video

Mot en skapande förskola

16 apr 2019 it i skolan

För en lyckad digitalisering i förskolan är det avgörande att pedagogerna är engagerade och låter barnen skapa. Då kan barnen ta sin kreativitet med sig hem och risken minskar att plattor blir till digitala barnvakter, menar didaktikforskaren Susanne Kjällander.

bygghjälmar, en dator, en drönare och lite annat ligger uppradat på en byggarbetsplats.jpg
video

Rätt dator på rätt plats

21 jan 2019 it i skolan

Ystad gymnasium tror på att anpassa enheter efter respektive program och ge valfrihet till pedagogerna. Aktuellt just nu är datorer som fungerar som whiteboard och att skolan deltar i Skolverkets försöksverksam för digitala nationella prov. Utmaningen är att hitta ett sätt för alla system att fungera tillsammans.

litet förvnånat barn tittar in i kameran.jpg

Skolåret 2018

3 jan 2019 it i skolan

Införandet av GDPR, utökad fjärrundervisning och tillgång till big data är några av förändringarna för skolan under 2018. Samtidigt är bristen på lärare och skolledare stor och under 2019 finns det många frågor att ta tag i.

flicka ligger och tittar i platta.jpg
video

Skolan som vände trenden

8 aug 2019 it i skolan

Skolan Te Akau Ki Papamoa på Nya Zeeland hade tidigare stora utmaningar och många underkända elever. Genom hängivna lärare som stegvis introducerade plattor och digitala verktyg i klassrummen har eleverna engagerats och nu presterar mer än hälften av eleverna likvärdigt eller bättre jämfört med kraven i läroplanen.

barn går ner för trappen i en skola.jpg
video
ett samarbete mellan atea skola och voister

När AR kom till skolan

3 jul 2019 it i skolan

För många barn och ungdomar innebär AR i undervisningen ett bättre sätt att ta till sig ny kunskap. På Stenkulaskolan i Malmö har lärarna och skolledningen valt att metodiskt väva in AR på lektionerna och de ser många konkreta fördelar. 

några röda hus på liten skärgårdsö.jpg
podcast

Ny forskning om fjärrundervisning

10 jan 2019 it i skolan

Beslutsfattare behöver ett bättre underlag för att kunna bedöma i vilken omfattningen fjärr- och distansundervisning i grundskolan ska bedrivas. Nu lanseras ett forskningsprojekt som ska fylla på kunskapen på området.  

face trump22.jpg
video

Obligatorisk närvaro

25 jan 2019 it i skolan

Lärare, rektorer och andra som möter barn och elever i jobbet behöver vara på sociala medier. Inte minst för barnens bästa, men också för att ha koll. Det menar Niklas Myhr, professor i socaial medier, som just nu är anlitad av prins Albert i Monaco.

närbild på en sked i en ruktsallad med äpple och jordgubb.jpg
video

Rektorns Guldäpplerecept

5 feb 2019 it i skolan

Sätt tydliga mål, skapa tid för förändring och utgå från det man själv vill lära sig. Det är några av framgångsfaktorerna för Amelie Wahlström i Karlstad, som i höstas tog emot Guldäpplet för sitt digitaliseringsarbete. Dessutom kan Facebook vara en hjälp att hålla kontakt med föräldrar och att rekrytera nya elever.