Så blir Systembolaget hållbart

– Vi arbetar ständigt med att följa upp att hela vårt sortiment är producerat enligt våra hållbarhetskrav. Det handlar såväl om sociala frågor som arbetsvillkor, som att minimera miljöpåverkan vid druvodling, säger Kajsa Nylander, hållbarhetsansvarig på Systembolaget.

I och med att Systembolaget är ett statligt företag och har monopol på alkohol i Sverige så finns även ett särskilt ansvar mot människa och miljö, vilket är en uppgift de tar på största allvar.

Läs mer

Ikeas hållbara paket

Läs mer

Med mobilen fylld av blod

För att få en bättre överblick har Systembolaget investerat i en molntjänst som ska förbättra transparensen i alla led i näringskedjan. Plattformen är inte i drift än men när den väl är det så ska den tydliggöra hur allt hänger ihop ända från de själva till deras leverantörer, producenter och ner på farmnivå.

Det nya systemstödet för hållbarhet och transparens skall på sikt inkludera alla, drygt 16 000 artiklar, som Systembolaget har i sitt dryckessortiment. Systemet kommer också att kunna hantera Systembolagets indirekta varor och tjänster, enligt Magnus Hult kategorichef för it. 

– It-systemet ska göra det lättare och mer attraktivt för våra leverantörer att arbeta enligt Systembolagets hållbarhetskrav och uppförandekod. Den kommer dessutom underlätta våra uppföljningar genom en ökad insyn i arbetet hos leverantörer, producenter och farmer. Det kan handla om allt från att redovisa certifikat, hantera revisioner till att skapa transparens i leverantörskedjan och på så sätt kunna tydliggöra vem som har odlat druvorna som finns i ett specifikt vin.

– Tjänsten ska visualisera hela kedjan så vi får bättre kontroll. Det blir en win-win situation för alla inblandade, säger han.

Även i andra delar av Systembolagets it-inköp och drift så är hållbarhet i fokus. När det investeras i nya datorer så tittar de alltid på TCO-certifiering och de har med en code of conduct vid varje upphandling.

200 producentbesök och revisioner

Men Systembolagets verksamhet handlar ju om mer än it. Av deras 16 000 artiklar i sortimentet så köps inga varor direkt utan allt går via 850 leverantörer. Därför måste det säkerställas att kraven som bolaget ställer även ställs av importörerna och ännu längre bak i leverantörsledet.

Det här löser sig inte enbart av en transparent leverantörsportal utan det behövs även ett återkommande arbete i kedjan. Desto längre bort i ledet, desto svårare är det att kontrollera och därför gör Systembolaget olika sorters riskanalyser.

– Där vi ser större risker gör vi ofta producentbesök och revisioner, sammanlagt cirka 200 per år. Vi är också med i amfori BSCI, en medlemsorganisation som verkar för en mer hållbar leverantörskedja, säger Kajsa Nylander.

Just riskanalyserna är något som det statliga företaget nu ska ändra på och fördjupa arbetet med. Istället för att titta på riskländer så ska man framöver fokusera på riskproducenter.

– Bara för att en produkt från exempelvis Sydafrika är högrisk betyder inte det att alla produkter därifrån är det. Där måste vi fördjupa analysen mycket mer och titta på riskfaktorer bland vissa producenter och inom vissa delar av ett land, inte hela länder. Därför har vi nyligen börjat prenumerera på en tjänst som tillhandahåller ett verktyg för en mer gedigen riskanalys.  

Idag är det ett stort fokus på cirkulär ekonomi. Är det något som ni tittar på?

– Vi har tyvärr inte kommit så långt med det, men vi undersöker just nu i vilka lägen som vi kan arbeta med det under de kommande åren. Ett område där vi sedan några år tillbaka arbetar tillsammans med våra leverantörer handlar om att öka andelen lättare glasflaskor. Det går åt väldigt mycket energi och vatten vid produktionen av glasflaskor. Även transportekonomiskt är det mer effektivt, säger Kajsa Nylander.