Lantmäteriet utvecklar EU-blockkedja

vallmo-sadesfalt-960640.jpg

Lantmäteriet är en myndighet i digital framkant med fokus på bland annat AI och blockkedjor. Nu har arbetet fört Mats Snäll, chef för digital utveckling, in i EU:s projekt European Blockchain Partnership. 

– Med blockchain ville vi se om det kan stödja processen att sälja och köpa fastigheter. Vi har lärt oss mycket och sett att det är en intressant teknik för att hantera information av stort värde för många, som i vissa delar måste vara i originalform över lång tid och som inte kan korrumperas. Jag tror att framtidens förtroendesystem kommer innebära blockkedjor inom många olika system, säger Mats Snäll, chef för digital utveckling på Lantmäteriet. 

Bland annat eftersom Lantmäteriet är så långt fram på området så är nu Mats Snäll Sveriges representant i European Blockchain Partnership. Det är ett initiativ med 26 länder i EU, samt Norge. I projektet tittar de på möjligheter för blockkedjan i såväl offentlig som privat sektor ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

– Det övergripande målet är att EU ska vara långt framme i teknik. Här är blockkedjan ett intressant område som kan hjälpa oss på många sätt. Det är också en teknik som lämpar sig väl för gemensamma ändamål över nationsgränserna.

Betyg och tullar

Främst har de fokuserat på fyra olika användningsområden. Ett handlar om registrering av verifiering av diplom, betyg och utbildningar.

– Detta kan vara nyttigt då det är vanligt att studera inom olika länder i EU. För att på ett trovärdigt och tillgängligt sätt visa sina meriter över landsgränser så kan blockkedjan vara en lämplig teknik.

Det andra området handlar om säkring av identiteter. Genom blockkedjan ska människor själva kunna ha kontroll över sina identiteter, vilket också är ett krav inom olika typer av lösningar.

Man tittar också på om det går att föra in blockchain-tekniken inom skatter och tullar. Där sker enormt mycket transaktioner mellan länder varje dag som också har krav på att vara helt korrekta och i original, och detta skulle blockkedjan kunna säkra i framtiden.

– Vi är just nu på en övergripande nivå. I nästa steg kommer vi att gå vidare till en utvecklingsfas då det blir mer detaljerat. Jag hoppas vi kan sätta igång med den praktiska utvecklingen under 2019 och kanske komma igång med någon färdig del i slutet av nästa år. Men tidsplanen är inte färdig alls.

Machine learning för gammelsvenska

Tillbaka till hemmaplan. Här har Lantmäteriet i ett innovationsprojekt tittat på hur de med machine learning kan tolka, läsa och bearbeta gamla akter och texter av handskriven text. Dessa kan vara hundratals år gamla och nästintill omöjliga att förstå på grund av generationsväxlingar hos medarbetarna.

– Vi har sett att vi med ML kan tillgodose en rättssäkerhet och kvalitet i fastighetsbildningen fastän språket har förändrats kraftigt över tid. AI:n har fått mänsklig hjälp att lära sig gammelsvenska och kommer att bli än mer sofistikerad vad det lider.

– Detta kan öka effektiviteten i fastighetsbildningsprocessen genom att vi enklare och snabbare kan få fram relevant beslutsunderlag. Men framförallt säkrar vi att vi kan fortsätta komma åt och använda information som är viktig för att göra fastighetsbildning.

Kommer ni att börja använda detta skarpt?

– Utifrån det lyckade resultatet i innovationsprojektet så är det möjligt. Som med all utveckling överväger vi just nu kostnad, nytta och genomförbarheten i en utveckling. Samtidigt tittar vi på AI inom andra intressanta områden och det kan finnas synergier vi inte sett ännu. Vi får se, helt enkelt.

18 januari 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning