Tunga krav på regeringen
För transportsektorn innebär det nuvarande stora teknikskiftet mot uppkopplade och självkörande bilar stora möjligheter för klimatet, ekonomin och rekryteringen. Men för att ta vara på fördelarna krävs en del insatser från såväl Skolinspektionen som regeringen.
Transportföretagens sju rekommendationer
- Sverige bör ha höga ambitioner för kompetensförsörjningen till transportsektorn eftersom det pågående teknikskiftet i branschen har stor potential när det gäller hållbarhet, innovation, stadsmiljö och jämställdhet.
- Antalet utbildningsplatser vid fordonstekniska och transporttekniska utbildningar bör inte minskas.
- Myndigheter som ansvarar för de fordonstekniska och transporttekniska utbildningarna behöver i samarbete med transportsektorn omgående se över utbildningarnas innehåll och bedriva ett snabbare och mer flexibelt revideringsarbete kopplat till läroplaner framöver, med hänsyn till teknikskiftet i transportsektorn.
- För att kvaliteten på utbildningarna ska säkras och för att garantera en jämn och hög kompetens som är anpassad för teknikskiftet behöver operativa resurser inrättas på regional nivå med målet att samverkan mellan skola och näringsliv ska komma till stånd, utvecklas och vara långsiktigt.
- Transportsektorn och de fordonstekniska och transporttekniska utbildningarna bör undersöka möjligheterna att inrätta en modell som motsvarar Motorbranschcollege för andra yrkesgrupper, exempelvis yrkesförare, för att säkerställa kvaliteten och en tätare samverkan mellan skola och näringsliv.
- Skolinspektionen behöver i större utsträckning kontrollera den faktiska kvaliteten i utbildningen.
- Regeringen behöver ha arbetsmarknaden inom transportsektorn under uppsikt och vara redo med lämpliga insatser kring fortbildning och omställning om de mest dramatiska scenarierna kring automationens påverkan på jobben skulle bli verklighet.
Idag består transportnäringen av drygt 50 000 företag som tillsammans omsätter omkring 790 miljarder kronor, med ett sammanlagt förädlingsvärde som utgör cirka 5,2 procent av Sveriges BNP.
Med sin rapport Kompetensförsörjning när transportsektorn digitaliseras vill arbetsgivarorganisationen Transportföretagen diskutera och lyfta fram hur digitaliseringen påverkar en av Sveriges viktigaste branscher, där till exempel tillverkningsindustrins användning utgör 26 procent av produktionen.
Det finns flera viktiga drivkrafter bakom transportbranschens stora teknikskifte, med en kombination av eldrift, autonoma fordon och uppkopplade fordon:
Hållbar utveckling
En stor utmaning för transportsektorn är att reducera utsläppen av växthusgaser. Utsläppen i Sverige har minskat stadigt sedan 1990 tack vare ökad inblandning av biodrivmedel i diesel, mer energieffektiva bilar och fler miljöbilar.
Övergång till energieffektivare fordon och till förnybara drivmedel har betydelse för att minska transporternas utsläpp. Enligt Naturvårdsverket räcker det dock inte med energieffektivare fordon och förnybara drivmedel.
Transporterna måste också bli effektivare överlag, och här har digitaliseringen av transportsektorn en viktig roll att spela genom att transporter utvecklas från att vara summan av en samling körda sträckor till att bli hela system som kan optimeras och effektiviseras på en nivå som tidigare inte varit möjlig.
Sänkta kostnader
Kostnaden för transporter i sådana system kan potentiellt sänkas till omkring tio procent av dagens nivå för både person- och godstransporter.
Övergången kan därmed drivas av rent ekonomiska incitament och kan enligt vissa bedömare gå mycket fort när högt automatiserande fordon väl blir tillåtna på allmän väg.
Detta ökar betydelsen av alla insatser som kan bidra till en modernisering av transportsektorn med digitalisering och elektrifiering, och en viktig pusselbit är att i god tid planera för att branschen får tillgång till rätt kompetens på alla nivåer.
Innovation och jämställdhet
Teknikskiftet har dessutom betydelse för Sverige som innovations- och kunskapsnation och sannolikt även för jämställdhet i transportsektorn genom att arbetsinnehållet blir mer varierat och genom att nya grupper, både bland kvinnor och bland män, kan komma att söka sig till branschen.
Kompetens i förändring
Enligt rapporten kommer antalet sysselsatta i transportsektorn inte att påverkas under överskådlig tid utan efterfrågan är fortsatt hög. Däremot kommer behovet av kompetens snabbt att förändras mot en ökad efterfrågan på kompetens inom nya teknikområden, vilket redan märks exempelvis inom el- och hybriddrift där efterfrågan är stor men utbudet begränsat.
Även på längre sikt, fram till 2030, kan efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög. Antagligen kommer antalet tjänster med dagens arbetsuppgifter att minska men samtidigt uppstår nya. Till exempel när det gäller fjärrstyrning, driftövervakning, kundkontakt, logistikplanering och datastyrt, prediktivt, underhåll. Sysselsättningen i glesbygd kan också komma att öka.
Arbeten i glesbygd
Ett ökat krav på tillgänglighet när fordon automatiseras och förutsätts vara i drift i stort sett dygnet runt driver också på behovet av personal. Sysselsättningen i glesbygd kan även komma att öka när automatiserade transportsystem leder till sänkta transportkostnader oberoende av destination.
Efterfrågan på arbetskraft förstärks också av att transportsektorn får ökade möjligheter att utvecklas och fortsätta växa i nuvarande takt utan att komma i konflikt med miljömässiga mål. Detta beror på att övergången till ny teknik och till transporter som tjänst, Transportation as a Service, har mycket goda konsekvenser för hållbarhet och stadsmiljö.
Allt detta är faktorer som sammantaget pekar på en fortsatt stark utveckling av sysselsättningen i transportsektorn, och i rapporten finns sju rekommendationer för hur den tas tillvara.
Läs mer om ämnet: