Jönköpings hårda skolsatsning

I förskolorna handlar den digitala förändringen om att införa en surfplatta per pedagog, en till var femte barn och en dator per avdelning. I vissa fall har lärarna tyckt att en Ipad per var femte barn varit lite väl mycket, och då går det att byta mot exempelvis ett digitalt mikroskop eller en green screen.

– Som det ser ut nu så är det väldigt varierande tillgång på digitala redskap för de yngre barnen. Utbudet har till stor del berott på om lärarna är intresserade eller inte. Vissa förskolor har varit nästan helt analoga medan andra har försett alla lärare med en egen surfplatta. Sådana skillnader blir problematiska när vi får ett allt mer digitaliserat samhälle. Vi vill få till en mer likvärdig skolgång anpassat efter morgondagens utbildnings- och arbetsmarknad, säger Claes Axelsson, it-strateg i Jönköpings kommun. 

Unga producenter

Varje förskoleavdelning ska ha tillgång till minst en 4G-surfplatta som därmed kan vara uppkopplad även utomhus. En anledning till detta är att kommunen på sikt ser en utveckling mot större användning av AR-applikationer på enheterna, för att på så sätt kunna lägga ett digitalt lager ovanpå verkligheten.

– Vi vill att våra barn ska bli producenter, inte konsumenter. De ska kunna gå runt i skogen, sätta igång en AR-app och få reda på vilket träd som är framför dem, exempelvis. Vi anser att plattor lämpar sig väl för skapande och de tål relativt hård behandling.

För de lite äldre eleverna mellan årskurs 1-9 handlar det istället om en digital enhet per elev – surfplatta i år 1-6 och bärbar dator i år 7-9. En av anledningarna till detta är att den svenska läroplanen blivit tydligare över vilka digitala krav som finns på skolorna. Det hjälper också pedagoger att hitta nya sätt att lära ut och kan öka elevernas motivation och intresse, menar Claes.

– Mycket av den pedagogiska utvecklingen drivs idag av köpare och leverantörer av digitala tjänster och appar. Att då inte följa med på tåget kan få ett högt pris. Det kommer också en ny generation unga lärare som är digitala infödingar. Gör vi inte den digitala världen tillgänglig med alla de möjligheter som den innebär, så blir vi inte heller en attraktiv arbetsgivare.

Nya nätverkskrav

Den andra uppgraderingen handlar om nätverken. För att Jönköpings grundskolor ska kunna hantera alla dessa nya enheter så har de investerat i en helt ny trådlös teknisk infrastruktur.

– Vi byter ut alla accesspunkter, ett antal switchar och vi har höjt in-hastigheten på internet ordentligt. Nu ska ju nätverket hantera fyra gånger fler datorer än tidigare och en väldig massa plattor och då behövs en ordentlig infrastruktur bakom, säger Claes Axelsson.

Slutligen jobbar man med kompetensutvecklingsinsatsen It för bättre lärande, som syftar till att stödja lärare och skolledare i användningen av digitala resurser för lärande.

– För att utbyggnaden av hårdvarutillgång och nätverk verkligen ska komma till användning vill vi även hjälpa personalen att hitta digitala arbetssätt. Därför samarbetar vi med ett antal externa parter för att erbjuda utbildning till vår organisation, avslutar Claes Axelsson.