Nu kodar Köping

– Vi vill sprida lust och glädje kring programmering. Det handlar också om att använda våra resurser på ett klokt sätt. Alla behöver inte uppfinna hjulet varje gång utan hellre utgå från material som redan finns men göra det så tillgängligt som möjligt, säger Anders Olsson, it-samordnare på Köpings kommun och en av upphovspersonerna till hemsidan köpingkodar.nu som vänder sig till kommunens cirka 350 lärare och skolpersonal samt elever från förskolan till gymnasiet.

Han berättar att Köping som så många andra kommuner noga följt arbetet med Skolverkets nya skrivningar om digital kompetens och programmering som trädde i kraft i somras. En stor fråga var hur Köping skulle kunna möta lärarnas behov av stöd i klassrummet.

Trygg kompetensutveckling

Svaret blev att ta fram en hemsida med information om programmering och kodning som både erbjuder kompetensutveckling för lärare och rektorer och en röd pedagogisk tråd för eleverna genom hela deras utbildning. Förutom mycket diskussioner och research i arbetsgruppen har ett öra mot rälsen varit en stor tillgång för arbetet med sajten.

– Jag är mycket ute på skolorna och på plats i klassrummen. Samtalen med lärarna är värdefulla och har varit en tillgång för planeringen av sajtens innehåll och upplägg, säger Lillian Brevik som arbetar på den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek i Köping, och tillsammans med Anders Olsson samt lärarna Birger Eriksson och Linda Eriksson medlem i arbetsgruppen bakom sajten.

Lektionsplanering och robotar

Med det plattformsoberoende programspråket Javascript som huvudfåra är innehållet på köpingkodar.nu tydligt organiserat i block enligt årskurser, uppgifter och förväntade kompetenser. Till exempel analog programmering och förmågan att skapa och följa stegvisa instruktioner under F-3. Block F-6 vänder sig mot pedagogerna och block 7-9 samt gymnasiet vänder sig till eleverna.

– Här kan lärarna hitta hjälp med lektionsplanering och länkar till andra användbara sidor inom området. Dessutom kan man boka programmerbara robotar som lånas ut enligt ett schema. Den lösningen är också ett exempel på hur vi delar resurser som annars kan vara svårt för en enskild skola att köpa in, säger Lillian Brevik.

Backa från gymnasiet

För att presentera sajten och möjligheterna den erbjuder har arbetsgruppen ordnat informationsträffar på kommunens skolor. Den typen av möten fortsätter man nu med.

– De reaktioner vi har fått så här långt är väldigt positiva och man uppskattar stödet. Vi är också tydliga med att sajten å ena sidan ska erbjuda en gemensam, pedagogisk grund. Samtidigt kan innehållet ses som förslag och den lärare som vill testa något eget uppmuntrar vi och hoppas att resultatet blir något vi kan dela på sajten, säger Anders Olsson.

Efter ett års förberedelser och drygt en termin efter lanseringen är arbetsgruppen stolt men inte nöjd.

– Vi fortsätter jobba för att sajten ska skapa trygghet och glädje både för oss i kommunen och för skolor i andra delar av landet. Den är inte klar och det blir den aldrig givet hur fort utvecklingen går. Vi ska också bygga klart gymnasiedelen, sammanfattar Anders Olsson.

Vad är ert bästa knep för att få till den röda tråden i innehållet?

– Tänk hela vägen. Vad ska eleverna kunna på gymnasiet och backa därifrån, avslutar Lillian Brevik.