Skolan är inget museum

skolbarn som surfar.jpg

Digitaliseringen av Hyltes skolor och förskolor är resultatet av Stigert Petterssons övertygelse om betydelsen av att omdefiniera lärandet och skolans uppdrag.

– Skolans digitalisering påverkar pedagogiken på många sätt och jag tänker ofta på en it-pedagog som sa att ”skolan får inte bli ett hembygdsmuseum”. Idag är kunskap och utbildning inte längre knuten till en byggnad och skolan utmanas som kunskapsinstitution. Tyvärr finns det en utbredd osäkerhet om vad detta innebär, men vi måste våga anta utmaningen och diskutera möjligheterna som den nya tekniken erbjuder, säger Stigert Pettersson, barn- och ungdomschef i Hylte kommun och nominerad till Årets Digitaliseringsledare 2018.

Stigert Pettersson har själv gjort en spännande resa när det gäller skolans digitalisering. Det är inte så många år sedan han tyckte att it nog var bra, men att det mest var en fråga om antal datorer per elev. Egna erfarenheter som rektor och en Appleutbildning gjorde bilden mer nyanserad.

stigert pettersson i hylte_2.jpg

Stigert Pettersson, barn- och ungdomschef i Hylte kommun och nominerad till Årets Digitaliseringsledare 2018.

– Steg för steg insåg jag att skolans digitalisering handlar om två saker; dels om ledarskap. Utan ett gott ledarskap händer ingenting. Dels handlar det om skolutvecklingsarbete och hur digitaliseringen kan förändra undervisningen och omdefiniera lärandet. Med det perspektivet blir hela området mer konkret och ger en större förståelse för vad som behöver göras för att nå målen.

Undvika dyra misstag

Med detta perspektiv och sina år som rektor i en annan kommun i ryggen blev Stigert Pettersson för snart tre år sedan skolchef i Hylte. Ledningen för den trygga kommunen i Halland hade vid den här tiden fattat beslut om att öka it-tätheten i skolor och förskolor och avsatt projektmedel för investeringen. För den nya skolchefen var utmaningen att förvalta möjligheterna och samtidigt undvika dyra misstag.

– Jag hade en diskussion med den politiska nämnden om behovet av projektplaner för bland annat omvärldsbevakning och de var helt inne på samma linje. Innan vi började distribuera datorer och plattor i skolorna ville vi lära oss av andra kommuner som gjort motsvarande resa som vi stod inför. Vi insåg att det inte fanns några genvägar, men förhoppningsvis möjligheter att åka innerkurvan med hjälp av kunskapsdelning.

Stöd till lärarna

Stigert Pettersson och hans kollegor drev också frågan om projektplaner för bland annat skolornas ledarskap, stödsystem och kompetensutveckling.

– Vi började med ledarskapet och stödsystemen och tog tillsammans med konsultstöd fram utbildningsplaner för den politiska nämnden, skolledare och it-pedagoger. Det arbetet tog 1,5 år men har skapat en fördjupad förståelse för allt som kan göras och att skolans plattor inte är några skrivmaskiner. Under hela arbetet har våra politiker varit mycket lyhörda och konstruktiva.

Som extra resurs anställde kommunen tre it-pedagoger som ordnar workshops och på olika sätt erbjuder stöd i lärarnas digitala vardag. Idén kom från Stigert Pettersson.

Vi insåg att det inte fanns några genvägar, men förhoppningsvis möjligheter att åka innerkurvan med hjälp av kunskapsdelning.

Stigert Pettersson

– Jag samarbetade med it-pedagoger när jag var rektor och jag hade med mig den tanken till Hylte. För mig är deras kompetens en stor trygghet för lärare och skolledare och därför en nyckel till framgång.

Projekt i projekt

Det var inte enbart kommunens politiker och rektorer som fick tänka efter före när det gällde målet för skolans digitalisering. Stigert Pettersson sjösatte en unik satsning som han kallar projekt i projekt.

– Med projekt i projekt var ambitionen att beställarna, till exempel varje förskola, fick tänka efter innan. Hur vill vi jobba med digitala verktyg och vad behöver vi för att göra det? Behöver vi en kamera, behöver vi plattor, vilka program behöver vi … När tankarna fanns på plats gick det bra att beställa. Tillfället att tänka till gjorde möjligheterna mer konkreta och erbjöd också värdefullt erfarenhetsutbyte mellan skolor och pedagoger.

Bästa medarbetarna

Digitaliseringen av Hyltes skolor har drivit som ett treårigt projekt som nu är inne i den sista fasen. Stigert Pettersson är nöjd med resultaten men blickar redan framåt.

Årets Digitaliseringsledare

Priset Årets Digitaliseringsledare delas ut av tidningen Chef och Atea under Chefgalan som äger rum den 8 mars 2018 på Grand Hôtel i Stockholm.

Tanken med priset är att belöna en ledare som vågat visa vägen och lyckats göra sin organisation mer digital.

– Idag har tillgängligheten ökat väsentligt på både skolor och förskolor och våra it-pedagoger har väldigt mycket att göra. Vi ser att all personal har påbörjat sin resa mot ett digitalt arbetssätt även om man självklart kommit lite olika långt. En annan kritisk utmaning är att utveckla infrastrukturen. Ska jag sammanfatta läget så är vi på mycket god väg, vi ser tydliga förändringar och vi har tagit innerkurvan under hela resan.

Vad betyder det att bli nominerad till Årets Digitaliseringsledare?

– Det är jätteroligt både för mig och för verksamheten. Utan alla fantastiska medarbetare hade vi inte kommit så lång som vi har. Det är också en inspiration inför det fortsatta arbetet med digitaliseringen av Hylte kommun.

22 januari 2018Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter anne hammarskjöldit i skolanFoto adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng