Bäddat för Industri 4.0
När samverkansgruppen för Uppkopplad industri och nya material presenterar sin tredje rapport ligger fokus på testbäddar för smart tillverkning, cybersäkerhet och AI som strategiskt viktiga områden. Efter två års arbete finns också en rad goda exempel från verkligheten att peka på för samarbetsparterna från näringsliv, akademi och fack.
I september 2016 presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg fem strategiska samverkansprogram. De handlade om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, kommunicera samt ta vara på och bevara jordens resurser och ekosystem, och var resultatet av Innovationsrådets bedömning om områden där Sverige står inför stora samhällsutmaningar.
5 program
De fem samverkansprogrammen är:
- Nästa generations resor och transporter
- Smarta städer
- Cirkulär och biobaserad ekonomi
- Life science
- Uppkopplad industri och nya material
Arbetet skulle drivas i fem samverkansgrupper med uppgift att genom utbytet mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi hitta smarta lösningar och samtidigt stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft. I samverkansgruppen Uppkopplad industri och nya material deltar representanter för bland annat Ericsson, IKEA Industry, Lunds universitet, Unionen, Teknikföretagen, Scania, SKF och Swetox.
Sju fokusområden
Den tredje rapporten från Uppkopplad industri och nya material pekar på en rad prioriterade områden för innovation och konkurrenskraft:
- Testbäddar: Att stärka testmöjligheterna för att utveckla smart tillverkning i Sverige.
- Digital säkerhet: Att samla den svenska expertisen kring digital säkerhet och tillförlitlighet ur ett industriellt perspektiv.
- Material: Att förstärka kopplingarna mellan materialforskning och industriella användare av nya material.
- Additiv tillverkning: Att samla och utveckla den svenska expertisen kring additiv tillverkning och 3D-printing.
- Samverkan: Att utveckla samarbeten mellan stora och små företag för att påskynda innovationsarbete.
- Kompetensförsörjning: Utvecklat arbete kring hur industrins kompetensbehov kan tillgodoses.
- Utöver dessa områden har samverkansgruppen även identifierat AI som ett strategiskt viktigt område.
Stora framsteg
Under de två år som arbetet pågått i samverkansgruppen har det hänt mycket inom de prioriterade områdena:
Testbäddar
Inom testbäddsområdet har en rad viktiga satsningar initierats inom det Strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Både för att utveckla den svenska testbäddsinfrastrukturen och för att initiera test- och demonstrationsprojekt. Dessutom har bland annat Chalmers Stena Industry Innovation Lab lanserat konkreta testbäddar.
Digital säkerhet
Inom området informations- och cybersäkerhet har bland annat Stiftelsen för Strategisk Forskning initierat ett forskningsprojekt kring cybersäkerhet för framtidens fabriker. Vinnova finansierar såväl tekniska lösningar som centrumutbildningar med fokus på cybersäkerhet.
Material
Inom materialområdet leder Swerea en satsning på en testbädd för lättviktsprodukter, som ska göra det enklare för forskare och industri att utveckla produkter med nya avancerade material med hög grad av cirkularitet.
Additiv tillverkning
Området additiv tillverkning är också i snabb utveckling i Sverige. Ett gott exempel på det är den produktionslina som byggs upp av Swerea och industriella parter för additiv tillverkning av metalliska material. Inom området har också det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material lanserat flera strategiska projekt med syfte att industrialisera den additiva tillverkningsprocessen.
Samverkan
Utökad samverkan mellan de stora industriföretagen med bas i Sverige och Sveriges många mindre innovativa företag har bland annat resulterat i ABB SynerLeap och IGNITE Sweden-projektet.
Ett arbete från RISE och Swedish Incubators & Science Parks med rubriken Translucent Business är ett annat viktigt verktyg i arbetet med att i stor skala matcha storbolag med experter som kan lösa bolagens utmaningar.
Kompetensförsörjning
Förra året tillkom fokusområdet kompetensförsörjning. Det har bland annat medfört satsningen på projektet Civilingenjör 4.0, med kurser inom IoT, robotik, 5G och AI utvecklats och integrerats i ingenjörsutbildningar runtom i Sverige.
AI
Samverkansgruppen har också lyft AI som ett område där det behövs samverkan. Något som bland annat bidrog till att Vinnova fick i uppdrag att kartlägga Sveriges situation inom AI, tillsammans med satsningar på Lindholmen AI för att nämna några.
Vad händer nu?
Förutom raden projekt och satsningar i svallet av samverkansprogrammet, pekar rapporten på hur det strategiska arbetet bör drivas i framtiden. Bland annat framgår att:
- Politisk närvaro ger arbetet tyngd och prioritet, och underlättar mobilisering av aktörer.
- Det är värdefullt att arbeta med skalbara piloter för att utvärdera idéer.
- Att samlas kring ett mindre antal prioriteringar är viktigt. Det svenska innovationsarbetet är världsledande men har en tendens till spretighet och underkritisk finansiering av strategiska områden.
Samverkansgruppen kommer inte ha några fler möten men arbetet drivs vidare i olika former och konstellationer. Fortsättning följer med andra ord.
Källa: Näringsdepartementet
Läs mer om ämnet: