SKL vill ändra lagen

Kommuner, landsting och regioner står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Att använda digitaliseringens möjligheter är en väg för att minska rekryteringsbehoven och låta medarbetarna fokusera på relationer till brukarna.

– En ändring i kommunallagen vore önskvärd och är förmodligen nödvändig för att göra det tydligt att automatiserat beslutsfattande kan användas som en bland andra beslutsformer även i den kommunala förvaltningen, säger Vesna Jovic, vd för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i ett pressmeddelande.

Stöd till medlemmar

SKL har tagit fram ett stöd till medlemmarna med en juridisk genomgång av det aktuella rättsläget när det gäller automatiserat beslutsfattande enligt den nya förvaltningslagen och nuvarande kommunallag.

En slutsats är att en nämnd inte kan delegera beslutanderätten till ett helt automatiserat förfarande, där maskinen eller beslutsroboten fattar beslutet. Däremot kan det finnas ett automatiserat beslutsstöd innan själva beslutet. Det kan exempelvis göras genom att en och samma handläggare, som fått delegation att fatta beslut i en viss ärendetyp, samtidigt godkänner alla beslut som föreslagits av beslutsroboten under en och samma dag. Det innebär rent formellt att delegaten står bakom alla besluten.

Promemorian från SKL beskriver exempelvis:

• Förändringar i förvaltningslagen som trädde i kraft 1 juli 2018 som öppnar upp för automatiserat beslutsfattande i myndigheters ärendehandläggning.
• Kommunallagens regler om beslutsfattande, som utgår ifrån en nämnds beslut eller beslut av en delegat efter en delegering från nämnden.
• Frågan om hur artikel 22 i EU:s dataskyddsförordning om automatiserat beslutsfattande förhåller sig till förvaltningslagens bestämmelse om automatiserade beslut.