Skolan söker standard

– Digitaliseringsstrategin för skolan sträcker sig fram till år 2022 och vår handlingsplan om hur vi bäst tar oss an skolans digitala utmaningar ska vara klar i mars år 2019 men det går inte att vänta på den. Fram till dess måste alla inblandade arbeta för allt de är värda, säger Anneli Agélii Genlott, projektledare för SKL:s handlingsplan för skolans digitalisering, under ett seminarium i Almedalen.

Anneli Agélii Genlott leder arbetet, tillsammans med representanter från huvudmän och skolverket, på SKL, och målet är att ta fram en trefaldig strategi för hur vi bäst kan fortsätta utveckla skolans digitala kompetens, med likvärdig tillgång till digitala medel samt hur forskning och uppföljning kan få ett lyft.

– Jag uppmanar alla att ta kontakt och engagera sig i vårt arbete. Ju fler vi är desto fler intryck får vi. Precis som att det är viktigt att så många som möjligt ställer krav på branschen. Jag hoppas också att vår handlingsplan också kan fungera som ett kompetensutvecklingsverktyg.

Mindre tjafs

Anders Bergström är skolchef i Skellefteå kommun och menar att den här satsningen från SKL:s sida är extremt viktigt. Han önskar mer styrning och övergripande nationella digitala satsningar för att jämna ut olikheter som finns, beroende på vilken kommun man är ifrån.

– Jag tycker att Skolverket måste få tydligare mandat från utbildningsdepartementet. Digitala nationella prov kommer att rullas ut på nationell nivå men jag vill att det ska gälla för fler områden. Det finns många kommuner som helt enkelt inte har muskler nog och vi har inte tid att tjafsa om olika upphandlingar utan vi måste landa i fler standarder på nationell nivå.

Inte peka för mycket

Om staten pekar alltför mycket kan det dock bli till en nackdel, menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry, en ideell branschförening som samlar den samlande kunskapen inom edtech-området. Att rulla ut plattformar som ska gälla för alla riskerar att leda till en inbromsning i innovationstakten.

– Jag tror inte på stora plattformar som alla ska använda. Tvärtom, om vi tar bort den fria konkurrensen kommer vi inte få de förhållandevis låga priserna som idag finns på produkter och sannolikt kommer kvaliteten inte bli lika hög. Däremot måste vi intensifiera arbetet med standarder för att öka interoperabiliteten och förenkla användandet.

– Inte minst eftersom vi kommer ha en extrem brist på medarbetare och alla vara trygga i sitt arbete och slippa behöva sätta sig in i för många olika system. Får vi ingen styrning slutar det med att många kommuner kommer att chansa sig fram och det är inte bra. Jag ser mina lärare som konstnärer och de måste ha utrymme att göra det de är bäst på, säger Anders Bergström.