Skolans utveckling ligger i datan

– Utan grunddata om våra elever kan vi inte göra någonting. Det kanske låter överdrivet, men all form av innovation och digitalisering inom skolan bygger på att vi som lärare och rektorer snabbt kan tillgodogöra oss relevant information om våra elever, och där arbetar vi i motvind i dagsläget, säger Peyman Vahedi, rektor på Ådalsskolan i Kramfors.

Stort hinder

Bekymret idag för många rektorer och lärare i Sverige är följande: Trots att man som skola är ägare av sina grunddata, till exempel var eleverna bor, vad de har för betyg, vilka elever som är nya med mera, så sköts elevadministrationssystemen med den här information ofta av externa leverantörer.

– Det är och har varit ett stort hinder för oss som är verksamma inom skolan. Leverantörerna som lagrar datan har inget naturligt sätt på vilket de kan tillhandahålla ”tillbaka” datan till oss, och dessutom kostar det. Om en lärare knappar in ny information om en elev idag, kan hon behöva betala för att få tillgång till det imorgon. Det är som att köpa en bil ena dagen och sedan betala för att kliva in i den nästa dag, säger Peyman Vahedi.

Först i Sverige

Men detta kan det komma att bli ändring på. Ådalsskolan med Peyman Vahedi i täten är den första skolan i Sverige som har byggt en plattform för minskad administrativ börda utifrån lärarnas psykosociala arbetsmiljö, där lärarna enkelt kan få en överblick och ta del av datan.

– Vi hörde av oss 2013 – 2016 fick vi tillgång. Det tog tid, men det gick. Det har nu utvecklats till det första digitala verktyget någonsin i svensk utbildningshistoria för att avgränsa en lärares skyldigheter.

Att avgränsa skyldigheter kan kanske låta som ett udda verktyg, men det handlar om att avlasta lärarna i det utvecklingsarbete som de egentligen inte har tid med i sitt dagliga arbete, men som man ofta känner att man borde göra, vilket leder till stress.

– Tänk att du som lärare hittar en app du blir nyfiken på att testa. För det första kommer du antagligen behöva göra det utanför arbetstid eftersom du redan har fullspikat schema på skolan. För det andra så kommer du att behöva sitta och mata in alla dina kanske 150-200 elevers namn manuellt. Det är inte hållbart. Till syvende och sist handlar det om ett juridiskt hinder som har blivit en administrativ börda för landets lärare, säger Peyman Vahedi.

Föder ojämlikhet

Om skolan ska bli så jämlik som möjligt innebär det bland annat att lärarnas arbete måste bli så jämlikt som möjligt. Men idag är det bara de skolor med eldsjälar och lärare som är beredda på att lägga ner tid på kvällar och helger som kan dra nytta av alla innovationer.

– De duktigaste lärarna ska tillbringa så mycket tid som möjligt med sina elever när de arbetar och inte riskera att bränna ut sig. Dessutom är det inte alla skolor som har dessa eldsjälar, säger Peyman Vahedi.

Mer samarbete

Men det finns hopp. För en tid sedan fick Sveriges civilminister upp ögonen för problemet och i våras fick Statsförvaltningen i uppdrag att ”kartlägga hinder för vidareutnyttjandet av öppna data”.

Ett steg i rätt riktning, tycker Peyman Vahedi, vars skola alltså på egen hand i samarbete med externa leverantörer satt ihop en plattform själva för ändamålet.

Förhoppningen från deras sida är att fler skolor ska kunna komma plattformen till dels.

– Vi är 290 kommuner i Sverige och alla ska inte behöva uppfinna sina egna hjul. Vi har nu lagt ett första trappsteg med den här plattformen och kommer nu sprida våra erfarenheter och visa upp den för andra skolor så att vi tillsammans kan fortsätta bygga trappan, säger Peyman Vahedi.