Patienterna föredrar chattbottar

– I takt med att AI och machine learning kommer allt närmare konsumenterna, ser vi också en allt snabbare utveckling av AI-relaterade lösningar inom hälso- och sjukvården, säger Sarah Lidé, branschspecialist inom hälso- och sjukvård på PwC Sverige.

För bara några år sedan var många tveksamma till att läkare via video skulle få genomslag i Sverige medan utvecklingen i dag tyder på det motsatta. Statistik över patientflödet till Kry och Min Doktor visar att småbarnsföräldrar i storstäder och unga vuxna är aktiva besökare av läkare via video.

FDA driver innovation

AI har varit ett buzzword under 2017 och det finns ett stort intresse både i USA och Europa för teknikens möjligheter att höja kvaliteten i vården för både personal och patienter. Men utvecklingen har kommit olika långt i olika länder, berättar Sarah Lidé.

– Tillämpningen har kommit längre i till exempel USA och Storbritannien än den har i Sverige. Det beror dels på hur vården organiseras och finansieras och dels på inställningen till innovation. USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA är till exempel mycket positiv till innovation medan vi i Sverige generellt är mer avvaktande, bland annat med tanke på viktiga frågor om patientsäkerhet. Samtidigt står vi inför stora utmaningar som behovet av tillgång till vård för en åldrande befolkning. 

Användarvänliga Babylon

I Storbritannien utvärderar NHS, National Health Services, chattbotten Babylon. Den appbaserade lösningen gör en prognos med hjälp av olika frågeformulär. En patient kan till exempel ange att man har ont i huvudet och chatbotten ställer cirka 15 frågor om hur det yttrar sig. Sedan får patienten råd om hur han eller hon ska gå vidare, från att stanna hemma och vila till att söka läkare som systemet bokar tid hos. Lösningen kan liknas vid Sveriges 1177.se men utan de långa väntetider som är ett problem i dag. Babylon är ett sätt att med teknikens hjälp göra vården mer tillgänglig.

Sarah Lidé tycker att Babylon är användarvänlig men det finns ett par frågor om systemet som väntar på svar. 

– Dels handlar det om risken att systemet missbrukas och människor manipulerar det med sina svar för att så snabbt som möjligt få en läkartid. En annan viktig fråga handlar om förtroende – kommer patienterna att lita på och följa chattbottens råd?

Läs mer: Telias chattbottar tar över kundmötet

Stort förtroende för chattbottar 

Tillit är en avgörande fråga för hur tekniken vinner mark, liksom vem som har ansvaret om chattbotten gör en feldiagnos. Samtidigt visar forskning och erfarenhet att människor i vissa situationer har mycket stort förtroende för chattbottar inom vården. 

– Det finns studier som visar att äldre som får palliativ vård berättade saker om sin hälsa och livssituation för roboten som de inte berättar för läkaren eller annan vårdpersonal.

Här kan chattbotten vara att stöd till personalen i deras strävan att erbjuda så bra vårdlösningar som möjligt. Kanske är det också därför som digital KBT och terapi når goda resultat – det är lättare att anförtro sig åt en robot som inte dömer.

Förändrade yrkesroller

I den internationella PwC-rapporten ”Det är inte science fiction längre - Robotar och AI har kommit för att stanna inom vården” har drygt 1 000 personer från Sverige intervjuats om sin syn på AI och robotar inom vården. Hälften av respondenterna, 48 procent, säger att de är villiga att ha kontakt med en AI-enhet eller robot när de söker vård. Detta ligger i linje med svar som PwC fått i liknande undersökningar från 2015 och 2016 vad gäller användningen av nya tekniska lösningar inom vården. I 2017 undersökningen är kvinnor något mer positiva än män och mest positiva är personer under 45 år.

Minst lika viktigt som patienternas förtroende för digitala vårdlösningar är läkarnas och den övriga vårdpersonalens inställning till den utvecklingen. Här handlar det bland annat om yrkesroller och vad det innebär för läkaren, experten, att patienten har tillgång till all information via e-journaler och chattbottar. Samtidigt tillhör Sverige de länder i världen som har flest läkare per capita men ändå upplever patienterna att de får för lite tid med sin läkare.

– Jag tror att en stor nytta är när AI används för administration och olika beslutsstöd som avlastar läkare och annan vårdpersonal. På så sätt kan läkaren ägna mer tid åt varje patient med bibehållet ansvar för den fortsatta behandlingen.

Läs mer: Ett år med SEB:s chattbot Aida

Vision 2025

Sarah Lidé menar att diagnosstöd och annan implementering av AI inom vården befinner sig i ett tidigt stadie i Sverige. Vissa landsting driver utvecklingen hårdare än andra.

– Regeringen och SKL:s vision för e-hälsa 2025 bidrar till att allt fler blir medvetna om fördelarna med digitala vårdlösningar. Under de närmaste åren kommer mycket att hända och min förhoppning är att tillämpningen av AI genomförs på ett klokt sätt i alla landsting. Det viktiga är att landstingen ställer sig frågan vad patienterna vill ha och hur deras intressen stämmer med vårdkedjan – hur och var kan tekniken tillföra mest värde? Det är också viktigt att landstingen är öppna för smarta lösningar och här är Upphandlingsmyndighetens nya riktlinjer för innovativa upphandlingar en bra grund.