Stockholms stad satsar på ökad demokrati och ekologi

Under Digitala Strategier höll Stockholms stads prisbelönta CIO, Ann Hellenius, ett föredrag om hur staden jobbar digitalt samt hennes och huvudstadens utmaningar de kommande åren. Hennes vision är att få Stockholm till att bli världens smartaste stad och då utifrån perspektivet hur vi i Sverige definierar en smart stad – vilket här innebär samma sak som hållbar, menar Ann Hellenius.

– En smart stad ska vara ekologiskt, ekonomiskt, demokratiskt och socialt hållbar. Här ser vi en stor möjlighet att driva digitalisering inom alla dessa områden för att skapa utveckling i staden, just nu pågår ungefär 200 digitaliseringsprojekt i Stockholm.

Kring ekologisk hållbarhet arbetar just nu Stockholms stad bland annat med smart teknik i soptunnorna vid Norrmalm. Genom solenergi packas tunnorna mer effektivt och sensorer meddelar när tunnorna är fulla.

– Det har minskat behovet av soptömningar med 70 procent och det har aldrig varit så lite klagomål i parkerna kring där vi införde de smarta soptunnorna. Vi har även börjat testa belysning som tänds när man går, åker eller cyklar förbi och sedan släcks när man passerat.

Ett exempel kring demokratisk hållbarhet handlade om de runt 12 000 nya bostäderna som byggs vid norra Djurgårdsstaden. Där sker det med hjälp av digitala verktyg en medborgardialog kring alltifrån smart belysning till bilpooler. En smart stad skapas inte för sina medborgare, utan med dem, menar Ann Hellenius. 

– Förut var det bara välutbildade arkitekter som kom till tals, men via medborgardialogerna kommer vi nu i kontakt med ”vanliga” stockholmare. Vi har också en tyck till-app som fick in 56 000 ärenden förra året, där man kan meddela om något är fel, exempelvis om någon målat graffiti på en vägg så lovar vi att åtgärda det inom 24 timmar.

När det gäller social hållbarhet använde Ann Hellenius ett lite mer småskaligt exempel, nämligen Bandhagshemmet där medborgare med beroendeproblematik och funktionshinder får bo. Hemmet har med smart teknik rustats upp för att försöka öka livskvaliteten hos de boende, men också andra individanpassade lösningar har börjat användas.

– Då dessa personer har cirka 200 möten om året med olika instanser i samhället så kan det ibland vara lätt att glömma vad som sägs. Därför fick en man en penna som gjorde att han kunde spela in de möten han var på, vilket för honom betydde allt - han fick kontroll. Jag tycker det är ett fint exempel på digitalisering på ett nytt sätt.

Framtid

Dessa lösningar var bara ett axplock av ett ständigt pågående arbete för Ann Hellenius och Stockholms stad. Hon var på det klara med att om staden ska bli världens smartaste finns det mycket jobb kvar att göra och utmaningarna kommer inte bli färre framöver, men någon riktig prognos om vad hon tror kommer se annorlunda ut i framtiden, ville hon inte komma med.

– Man ska vara försiktig med prognoser tycker jag, men det är intressant att se prognoserna som faktiskt görs. Utvecklingschefen på Google säger att man för tusen dollar 2023 kan köpa en dator med samma prestanda som en hjärna, 2029 en dator med samma prestanda som tusen hjärnor, och 2040 en dator med miljoner gånger mer prestanda än alla mänskliga hjärnor.

– Det är en aning hisnande och man får nog vänja sig vid att tekniken vi använder nu kommer att vara obsolet om en inte så lång framtid, vilket också är något vi behöver tänka på när vi jobbar med de stora upphandlingarna som vi gör.

Som summering nämnde Ann Hellenius några områden som hon såg som nyckelfaktorer för Stockholms stad att lyckas i framtiden, och dessa är öppen data och gemensamma standarder.

– I vår nya strategi som kommer beslutas fram i kommunfullmäktige i början av 2017 så är en viktig beståndsdel öppen data. De datamängder vi kommer samla på oss framöver kommer vara helt avgörande för hur vi jobbar och skapar innovationskraft framåt i vårt samhälle.

– Vi kommer också driva för ett arbete med gemensamma standarder. Nu är det olika typer av standarder mellan kommun, landsting och de statliga organisationerna. Vi behöver hitta sätt där vi från stadens perspektiv är tydliga och driver en utveckling där vi tar ansvar och driver på gemensamma standarder. Vi behöver hitta skalbara lösningar vilket är viktigt både kopplat till teknik och arbetssätt, det finns andra städer som är riktigt duktiga på detta och vi är också bra, men vi behöver bli ännu bättre.