Voister förklarar

Hur fungerar software defined och vilken är nyttan?

en kväll när ett tåg kommer in på en station med massa spår.jpg

Idag bygger det mesta inom it på en mjukvarubaserad infrastruktur. Med Software defined kan it-systemen läka sig själv, optimera sig och även vid behov skala upp sig själv. Voister förklarar allt du behöver veta om Software defined. 

Software defined, förkortat SD, spänner över all it. SD innebär att man frikopplar sig från hårdvara för att istället ha ett mjukvarubaserat lager mellan hårdvara och operativsystem. Idag är det väldigt få som knyter hårdvara direkt till en server utan lägger istället ett SD-lager emellan. Den första versionen av Software defined lanserades 1999 från VMware.

Inom samlingsnamnet SDI, Software defined infrastructure, ingår till exempel Software defined network, SDN, det vill säga en mjukvarubaserad tillämpning för nätverk, SDDC vilket är motsvarande för datacenter och SDS för lagringslösningar.

Hur funkar SDI?

För att SDI ska fungera krävs en hypervisor som delar upp hårdvaran i flera instanser och omvandlar hårdvara till mjukvara, till så kallade virtuella maskiner. Det gör att man kan köra flera operativsystem på en och samma hårdvara och på så sätt få en server att fungera som flera servrar.

När hypervisor är på plats gör de mjukvarubaserade programmen entré och förvandlar servrarna till mjukvara, vilket gör att man kan flytta servrar mellan hårdvaruenheter. Det skapar en redundans i systemet, som ger högre tillgänglighet och bättre säkerhet om någon hårdvara skulle gå sönder.

Frikopplad från den underliggande hårdvaran får man dessutom en överblick och möjlighet att drifta sitt system på ett betydligt enklare och smidigare system. Man kan tänka sig att S:et i SDI står för själv, eftersom systemen ofta är självmedvetna, självoptimerande, självskalbara och självläkande.

Vad är vinsterna med ett SDI?

En av de stora vinsterna är att man kan utnyttja hårdvaran i betydligt större utsträckning och datahallarna kan i vissa fall krympa till en tiondel av storleken de tidigare hade. Med ett SDI ökar också möjligheten att automatisera mycket av driften, vilket är helt nödvändigt i takt med att det blir fler och fler enheter som ansluts.

Mjukvarulagret gör också det betydligt lättare att skala upp sitt datacenter vid behov. Det blir också mycket säkrare eftersom man får ett smart system som kan avlasta den hårdvaran som arbetar på högtryck och placera ut det arbetet på platser som har mindre att göra.

Hur funkar Sofware defined network?

Ett Software defined network, SDN, fungerar i grunden på samma sätt som när man mjukvarudefinierar ett datacenter, det vill säga genom att man lägger ett lager mellan sina anslutningar och de enheter som ska anslutas. Det hela skulle kunna jämföras hur man transporterar gods. Själva dataplanet i nätverket blir då järnvägsnätet. Ovanpå det ligger ett kontrollplan, som exempelvis växlar för att byta spår, och i sin tur ovanpå det ett adminplan som har översyn över nätet, och som i jämförelsen kan bytas ut mot biljetter och kostnader.

Problemet i ett traditionellt driftat nät är att olika enheter vill och behöver ta olika vägar för att fungera optimalt. Med SDN kan man kontrollera det här på ett betydligt enklare sätt och kapsla in varje enhet på sin egen bestämda rutt för att uppfylla dessa behov. På så sätt kan man styra trafik som behöver gå snabbt respektive långsamt.

Tidigare har den här tekniken i första hand varit tillämplig på så kallade campusnät, det vill säga nät som legat mellan exempelvis tätt sammankopplade kontorsbyggnader. Men nu går det även att mjukvarudefiniera Wide area networks, alltså SD-WAN, och på så sätt styra och optimera trafik som reser på olika förbindelser (som 4G eller via fiber) mellan kontor som ligger utspridda i ett land eller i hela världen.

Vilka är vinsterna med SDN?

Man får en ökad säkerhet eftersom man kan skräddarsy anslutningen efter vem som ansluter, vilken enhet som används och på vilket sätt. Man kan också se till att kapsla in och segmentera upp sitt nät, vilket betyder att användare eller enheter bara kan kommunicera med de som du har gett dem möjlighet till, allt på ett automatiserat och enkelt sätt och som skyddar från yttre hot.

Anslutningarna kan hållas skilda från varandra. Om en dator skulle drabbas av virus betyder det inte längre att kollegornas datorer smittas av virus. Det underlättar dessutom i allokeringen av trafik och noder, eftersom man inte behöver flytta kablar i samma utsträckning som tidigare. Du kan ansluta dig hemifrån till kontorsnätet och få samma behörigheter tack vare att allt kontrolleras via mjukvaran.

Vinsterna med SD-WAN handlar också att det blir lättare att anpassa sig till olika molntjänster.

Vilka har mest nytta av det SDN?

SDN kan alla ha nytta av som har en arbetsplats med flera olika anslutningspunkter och användare för att optimera flödet på nätet. SD-WAN riktar sig framförallt till de som har kontor utspridda på större geografiska områden i Sverige eller kanske framförallt i världen, men även för bolag som ofta verkar mellan flera olika typer av nät. Ett exempel är ett byggföretag med nya byggarbetsplatser där de ute på bygget snabbt vill kunna få en tillförlitlig anslutning via exempelvis 4G tillbaka till respektive kontor, eller när det finns en annan billigare tjänst uppe, kunna använda 4G för redundans.

Med SD-WAN kan man särskilja olika applikationers trafik mellan olika media, vilket skapar helt nya möjligheter att få exempelvis kritiskt data att snabbt komma fram, medan det som inte är lika viktigt tar en långsammare och billigare väg till mottagaren.

6 mars 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Tim LefflerVoister förklararFoto Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng