Gaming handlar framförallt om att spela spel på dator eller spelkonsol. Det blir allt mer utbrett för varje år, och enligt Ungdomsbarometern betecknar sig cirka 90 procent av Sveriges ungdomar mellan 16 och 25 år som gamers.
Foto: Adobestock
Det finns en ständig debatt om huruvida gaming är bra eller inte för ungdomar. Vissa menar att det kan leda till för lite mänsklig interaktion och för mycket stillasittande, medan andra anser att det är bra hjärngymnastik, kan utveckla språkkunskaper och förmågan att samarbeta.
Att spelandet blandas in i skol- och yrkesvärlden blir allt vanligare. Ett företag som testat sig på detta är Stora Enso, som genom spel försökt underlätta ett generationsskifte och överföra kunskap från äldre medarbetare till yngre.
Allt mer prat är det också om gamification (eller det svenska uttrycket spelifiering). Det är användandet av spelelement som ett sätt att höja interaktionen.
Spelifiering ska även det leda till att öka användarnas engagemang. Ett exempel är Luckstaskolan i Sundsvall som i samband med OS i Pyeongchang 2018 skapade ett eget olympiskt spel.
Relaterade områden