Svenskt AI-system för självlärande drönare testas av Nato 

Uppsala-företaget Scaleout Systems har tagit fram en lösning som gör det möjligt för drönare att lära sig själva direkt i fält, utan att dela känslig information.

Tekniken bygger på federerad inlärning där varje medlem i drönartruppen tränar sin AI-modell lokalt på egna omgivningsdata. Istället för att dela bilder eller rådata delas bara abstrakta mönstervärden som inte går att spåra tillbaka till källan, vilket ska göra systemet mer robust och säkert. 

– Det den lär sig aggregeras till en ny central modell som dragit lärdomar från de mindre modellerna ute i nätverket, säger Jens Frid, marknadschef och medgrundare, enligt Dagens PS.

Nu har Scaleouts system valts ut till Natos försvarsaccelerator Diana. I Diana-projektet Fedair ska man testa hur tekniken fungerar i skarpa militära miljöer där uppkopplingen kan vara bristfällig eller obefintlig.

En av fördelarna med Scaleouts system ska nämligen vara just att drönarna inte behöver vara uppkopplade hela tiden, utan att de uppdaterar sig själva med lokal information även om uppkopplingen slås ut. 

– Det handlar om att utveckla självlärande AI-system där drönare och fältutrustning kan uppdatera sina modeller på plats med lokal data, säger Jens Frid. 

Drönare i krigföring

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har drönare dykt upp som ett nytt avgörande verktyg inom modern krigföring. Ukraina använde, enligt landets försvarsdepartement, 1,3 miljoner drönare under 2024 i försvaret mot Ryssland. I år förväntas Ukraina använda fyra miljoner drönare.

Drönarna kan användas för många olika ändamål, såsom spaning, målstyrning och direkta angrepp. Och i Sverige testas just nu drönarteknik på förband runt om i landet.

– Jag ser framför mig att varje förband ska ha drönare i framtiden, sade arméchef Jonny Lindfors till SVT Nyheter tidigare i april.