Forskning: Så kan vi skapa framtidens cybersäkra elsystem

År 2021 lyckades cyberkriminella strypa oljeflödet i amerikanska Colonial Pipelines ledningar via en ransomware-attack, och 2023 utsattes 22 energibolag i Danmark för en serie koordinerade cyberangrepp. Något som resulterade i att hackarna fick kontroll över brandväggen i elva bolag och även tillgång till kritisk infrastruktur bakom den.

Och i takt med att allt fler energiprodukter såsom solceller, värmepumpar och elbilar blir uppkopplade, öppnas nya möjligheter för hackare.

Isolering genom ödrift

I projektet COLA forskar därför Rise och bolaget Samarkand kring hur Sverige kan skapa elsystem som är säkrare mot cyberattacker. Som testbädd i projektet används Krafttanken i Ludvika: En ”energiö”-anläggning som byggdes av en projektgrupp ledd av Samarkand. Anläggningen drivs genom ödrift, vilket innebär att den kan lagra el och försörja ett isolerat område med ström vid kris.

– Ödrift innebär att anläggningen producerar sin egen el oberoende av det allmänna elnätet. Detta kan användas där man behöver kunna upprätthålla strömförsörjningen även om det allmänna nätet skulle fallera, säger Lars Lindblom, vd på Samarkand.

Detta möjliggörs genom att Krafttanken har ett batterilager med egna fossilfria energikällor, där batterier, ett lokalt vattenkraftverk och solpaneler ingår.

– Vid exempelvis ett långvarigt strömavbrott kan ”energiön” försörja viktiga infrastrukturdelar i samhället, såsom räddningstjänst, sporthall och Ludvika kommuns it-enhet, säger Lars Lindblom, och fortsätter:

– När vi byggde anläggningen 2017 var det inte på grund av risken för cyberangrepp, utan snarare stormar och dylikt. Men i takt med det prekära globala säkerhetsläget där det blir allt tydligare att elavbrott kan orsakas av cyberattacker, har det allmänna intresset för ödrift ökat.

Hot mot svensk infrastruktur

I det treåriga COLA-projektet har Rise och Samarkand beviljats bidrag från Energimyndigheten för att utreda hur energiöar kan bidra till robustare elkraftsystem i Sverige. Här ska Krafttanken i Ludvika användas för att fastställa hur sådana öar bör utformas för att hålla en tillräckligt hög säkerhetsnivå.

– Vi ska titta på vad som är karaktäristiskt för energiö och vad som är kritiskt ur ett cybersäkerhetsperspektiv. Vi ska se över vilka antagonister som angriper systemet, och ta fram förslag på hur liknande energiöar skulle kunna se ut på andra ställen i landet, säger Jenny Holgersson, senior projektledare på Rise.

– Sverige ligger i framkant gällande digitalisering, men är ännu inte lika framstående på cybersäkerhet. Det finns ett hot mot svensk infrastruktur, och vi har sett i vår forskning att attacker mot energisystemet är möjliga. Dessa måste vi kunna hantera, och här kan energiöar vara ett sätt, säger Sara Skärhem, senior projektledare på Rise.

Är det fysiskt möjligt att sätta upp energiöar på ställen lite överallt runt om i landet?

– Absolut, det är dock en kostnadsfråga och de tekniska förutsättningarna ser olika ut på olika ställen. Exempelvis en storstad behöver en annorlunda typ av lösning jämfört med en mindre ort. För en mindre kommun, som förmodligen inte skulle prioriteras först om hela landet släcktes ner, är det en stor hjälp att ha en egen ödriftslösning om något sådant inträffar. Det bidrar till Sveriges energiberedskap, säger Sara Skärhem.

– Är det något vi kan vara säkra på är det att i ett nedsläckt land kommer Ludvika att lysa, säger Lars Lindblom.