AI-experten: "Regeringens vårbudget för futtig – vi förlorar värdefull tid"

Mathias Sundin, ledamot i AI-kommissionen, tycker att regeringens vårbudget innehåller för små AI-satsningar, och vill att regeringen går upp i något som liknar ett stabsläge.
DEBATT. Regeringens AI-satsningar i vårbudgeten är för få och små och man har lyssnat alldeles för lite på AI-kommissionens förslag. Om regeringen fortsätter vara saktfärdiga kan vi stå utan svenska AI-jättar i framtiden samtidigt som vi missar vår största tillväxtmöjlighet. Dessutom får offentlig sektor svårare att genomföra sitt uppdrag. Det skriver Mathias Sundin, ledamot i AI-kommissionen, på Voister Debatt.
Kort efter att AI-kommissionen inlett sitt arbete i januari 2024 insåg vi att Sverige inte bara låg efter, utan också tappade mark mot andra länder. Vi som var så snabba i omställningen till internet på 1990-talet laggade nu efter. Regeringen hade gett oss till sommaren 2025 att ta fram förslag för hur svensk konkurrenskraft skulle stärkas med AI. Så länge kunde vi inte vänta, så vi beslutade oss för att lämna rapporten tidigare, redan under hösten 2024. Det gjorde vi också, i november samma år, mer än sju månader innan vår deadline. Den första statliga utredning någonsin att lämnas så tidigt, sades det.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Varför var det så bråttom och vad spelar det för roll om Sverige inte ligger i täten av AI-omställningen? För att AI är en möjliggörare av viktiga saker. Sverige rustar nu upp kraftigt, från drygt en procent av BNP till försvaret för tio år sedan, till ett mål på över tre procent nu. Men det är inte bara viktigt att andelen av BNP till försvaret ökar utan också att BNP ökar. AI är Sveriges (och alla länders) största tillväxtmöjlighet just nu. Ju längre vi dröjer att brett och djupt använda AI, desto längre får vi vänta på den tillväxten.
Det kan också bli så att andra länder etablerar AI-erans riktigt stora företag, som under årtionden bidrar till jobb, tillväxt och nya företag i dessa länder. Vi kan återigen rikta blicken mot 90-talet. Tack vare att vi var så snabba i den omställningen blev Skype, Spotify och Klarna svenska företag. Alumner från Skype har startat 950 bolag i 50 länder som har 65 000 anställda och ett ekosystemsvärde på över 30 000 miljarder kronor. Några av de största AI-företagen finns idag i USA, men vi kommer att se många nya AI-jättar de kommande tio åren. Om Sverige är långsamt är risken att inget av dem är svenskt.
Avgörande för BNP och välfärd
Offentlig sektor står inför en tuff utmaning kommande år. De ska leverera 125 procent av välfärden med 75 procent av resurserna innan 2030. AI erbjuder den absolut största möjligheten att klara det. Effektivare och samtidigt bättre offentliga tjänster. AI är alltså inte någon kul lyxgrej som vi kan ta tag i om vi hinner och har lite pengar över. Det är en avgörande faktor för vår produktivitet, ökad BNP och välfärd. Därför är det viktigt att Sverige inte hanterar AI-frågan som business as usual. Vi har inte tid med en lång politisk beredning och sedan genomförande av förslagen under flera år.
Kommissionens ledamöter och särskilt kansliet jobbade som attan för att hinna ta fram en bunt förslag, som passade ihop i ett gemensamt paket och som snabbt kunde sättas igång och genomföras. Vid överlämningen till regeringen betonade vi att de mesta av de 75 förslagen behövde börja genomföras i och med vårbudgeten.
Av det blev det inte ens en tummetott. Endast en handfull av förslagen fanns med när Elisabeth Svantesson gick till riksdagen med sin budget. Bland dessa fanns en AI-verkstad för offentlig sektor, där 60 miljoner kronor går till Skatteverket och Försäkringskassan för att börja skissa på den instans som på olika sätt ska hjälpa det offentliga Sverige med AI-lösningar. Bra, men alldeles för futtigt.
Stabsläge för AI
Men hur skulle regeringen kunna hantera så många förslag på så kort tid? Även det föreslog kommissionen en lösning på. Vi menade att regeringen skulle gå upp i något som liknar stabsläge. En särskild task force skulle inrättas vid Statsrådsberedningen, med uppdrag att säkerställa att nödvändiga AI-åtgärder genomförs. Gruppen ska agera länk mellan politiken, Regeringskansliets tjänstemän och samhällets aktörer och ledas av en erfaren statssekreterare samt inkludera både generalister och specialister. Hade regeringen skyndsamt tillsatt en sådan hade ett flertal av AI-kommissionens förslag kunnat ha satts igång redan under våren.
Nu blev det inte så och jag kan inte annat än hålla tummarna att regeringen istället genomför AI-kommissionens förslag i och med höstbudgeten. Vi har redan förlorat värdefull tid – vi får inte förlora mer.
Mathias Sundin
Chefredaktör Warp News, ledamot i AI-kommissionen
Läs mer om ämnet: