"Slut på långbänken – här är fem nationella AI-riktlinjer för skolan"

Just nu väntar många skolor på nationella riktlinjer för chattbottar och annan AI. Huvudmän tvekar, skolledare avvaktar, och lärare lämnas i ett vakuum där de varken får stöd eller tydliga besked. På vissa skolor förbjuds AI innan frågan ens har blivit utredd.

Elever väntar däremot inte. De använder redan AI dagligen – för att sammanfatta texter, få återkoppling på uppgifter eller förstå svåra begrepp. Och ja, för att fuska. Elever har levt i en värld med ChatGPT i över två år. Och medan skoldebatten fastnar i oro för vad som kan gå fel, rullar AI-utvecklingen vidare. 

Man kan önska att Skolverket tar fram nationella riktlinjer om AI för skolor, något som bland annat Centerpartiet vill. Även om nationella riktlinjer skulle ge en gemensam grund, tar inte Skolverket fram sådana riktlinjer utan uppdrag från regeringen. I det här fallet samma regering som gav AI-kommissionen direktiv att inte lämna förslag för skolan i sitt uppdrag. Den som väntar på nationella riktlinjer kommer alltså att behöva vänta länge.

Några huvudmän, några rektorer och en hel del lärare har gått vidare själva. Men de flesta väntar. Den långbänk som AI-frågan fastnat i är olycklig. Dessutom är den på många sätt onödig.

Behandla AI som andra webbtjänster

AI är inte den första tekniken som når skolan. Lärare har sedan länge använt digitala verktyg utan att det krävts statliga utredningar. Ingen har behövt skriftliga policys för att redigera en Wikipedia-artikel, visa ett YouTube-klipp i klassrummet eller köra en digital frågesport med eleverna.

Dataskyddsförordningen, eller GDPR – de där fyra bokstäverna som ingjuter fruktan i alla utom de mest härdade juristerna – säger att vi bara får samla in personuppgifter när vi faktiskt behöver dem, och att vi måste hantera dem på ett ansvarsfullt sätt. Av någon anledning har det också blivit det främsta argumentet för att AI-tjänster måste utredas och godkännas innan de kan användas.

Att använda chattbottar eller andra webbaserade AI-tjänster är ur GDPR-perspektiv inte annorlunda än att använda en översättningstjänst eller en sökmotor. Och det är i många avseenden mindre problematiskt än att posta något på Facebook. Men få efterfrågar riktlinjer för hur vi ska använda sådana tjänster. Vi litar på att lärare använder sitt sunda förnuft, och inte skickar vidare känslig data om varken elever eller verksamheten.

När det handlar om AI och personuppgifter kan riktlinjer vara enkla:

• Behandla AI-tjänster på nätet som andra webbtjänster. Dela inte känslig information med tjänster som inte är betrodda.

Låt inte AI fatta dina beslut

Den stora skillnaden mellan AI-tjänster och många andra verktyg är AI:s möjlighet att utföra uppgifter åt lärare, och även fatta beslut åt dem. En chattbot skapar lektionsplaneringar på några sekunder och har inga problem med att betygssätta elevuppsatser. Men att använda AI på det viset är olämpligt på flera sätt.

För det första kan vi inte lita på att en chattbot gör ett lika bra jobb som en utbildad lärare. Enligt EU:s nya AI-förordning är det till och med olagligt att låta AI fatta beslut om betygsunderlag, om inte verktyget testats och godkänts för sådana uppgifter.

För det andra riskerar lärares kompetens att urholkas om centrala uppgifter och beslut lämnas över till AI. En lärare som inte själv tänker igenom mål med lektioner, eller sätter sig in i vad ens elever kan, missar viktiga saker i sitt yrke.

Ett mycket klokare sätt att använda en chattbot är att bolla utkast till lektionsplaneringar som man själv skrivit, eller be den om en second opinion på en elevuppsats (förutsatt att eleven godkänt att texten delas). Använd på rätt sätt gör AI oss mer kapabla, inte mindre.

I riktlinjer för AI skulle det här kunna formuleras i två punkter:

• Du måste stå för de beslut du fattar och det material du lämnar ifrån dig, oavsett vilka verktyg du använt på vägen.
• Se upp så att du inte använder AI på ett sätt som gör att du förlorar viktig kompetens.

Utforska och våga göra fel

Det viktigaste budskapet med AI-riktlinjerna borde dock vara detta: Utforska AI! Undersök vad du kan göra med tekniken! Lär dig om vad den betyder för elever, skola och samhälle!

Vad AI betyder för samhället kan allra minst jämföras med ångmaskinen, elektriciteten eller persondatorer. Men en viktig skillnad är att AI börjar användas mycket fortare – vi har exempelvis redan börjat se effekter på arbetsmarknaden.

Ovanpå det går AI-utvecklingen så fort att det fungerar dåligt att göra långa utredningar. I stället måste vi använda tekniken och lära oss om den samtidigt.

Alla i skolan vet att det måste finnas utrymme att misslyckas medan man lär sig. Av någon anledning glömmer vi bort att det även gäller för vuxna. AI-riktlinjerna borde hjälpa oss att komma ihåg det, och säga att vi ska begå lagom mycket misstag – inte minimera dem.

Riktlinjer borde innehålla ett fåtal noga utvalda varningsskyltar för de värsta misstagen, och välkomna de övriga. Det skulle kunna se ut så här:

• Utforska gärna hur du kan använda AI, och dela dina erfarenheter med andra. Både sådant som gått bra och gått dåligt.
• Gör gärna misstag när du utforskar, men undvik de värsta misstagen när det gäller AI i skola, nämligen: 
  
  1. Använd inte AI för att fatta beslut om betyg.
  2. Lita inte på AI-detektorer. Det finns idag inga tillförlitliga verktyg för att avgöra om en text är skriven av en chattbot.

Vänta inte

Den här artikeln innehåller fem punkter som skulle kunna utgöra riktlinjer för AI på en skola, eller kanske till och med nationella riktlinjer. Det behöver inte vara svårare än så att komma igång.

Men, tänker du: Kan man lita på att de fem punkterna innehåller allt som är viktigt? Nej! Men vi kan använda dem ändå. Och förbättra dem efter hand.

Och det är en av de viktigaste sakerna att förstå. Vi måste inte göra saker perfekt för att komma igång. Regeringens AI-kommission uttrycker det utmärkt: Det är fara vid dröjsmål. AI spelar så stor roll för både elever och samhället att vi inte kan vänta två år till på nationella AI-riktlinjer för skolan. Vi måste agera, även om vi inte har alla svar.

Johan Falk, expert på AI:s påverkan på samhället, tidigare undervisningsråd på Skolverket, Guldäpplet-vinnare