Ny studie kartlägger AI-införande i primärvården

– För ledare inom sjukvården är inte själva tekniken problemet, utan implementeringen. Studien hjälper oss att förstå inom vilka områden som det är relevant att utveckla strategier för implementeringen, säger Elin Siira, biträdande universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Triage, AI och primärvård

Triage är en process för att bedöma och prioritera patienter med utgångspunkt från symptom och sjukdomshistoria. I det här fallen som nu studerats av Elin Siira och hennes kollegor, har triagering, AI och primärvård mötts, och första mötet för patienten är en chatt som assisteras av AI. Informationen som samlas in resulterar i en rapport med förslag på diagnoser som tillhandahålls vårdpersonalen. Med rapporten som underlag är förhoppningen att vårdpersonalen är bättre och snabbare förberedd inför själva patientmötet.

Studien är baserad på intervjuer som med personal som har praktisk erfarenhet av att införa AI-system, och utfördes med ledare på både traditionella vårdcentraler och digitala vårdinstanser.

Digital ovana en utmaning

En utmaning med införandet var personalens ovana vid att jobba med nya hjälpmedel och smarta telefoner. Därför var det viktigt att involvera personalen så att de kunde känna ägandeskap över teknologin, exempelvis genom ett nätverk med superanvändare.

Ett annat hinder var ovanan hos patienter att söka vård digitalt. Här krävdes det av personalen att instruera och stödja patienter i sin digitala vård.

– Ovana hos patienten ledde till att fler patienter sökte vård på flera sätt, både digitalt och genom att ringa och kanske till och med besöka vårdcentralen. Ett sätt att möta detta var att anpassa införandet efter den digitala mognaden. Först behövde de vårdsökande få lite vana av att söka digitalt, sedan kunde kanske AI-verktyget kopplas in, säger Elin Siira.

Klippa-och-klistra

En teknisk utmaning var att AI-verktyget inte hade tillgång till patientens journal i sammanställningen till personalen.

– Personalen tvingades jobba i krångliga och utdaterade system och fick klippa och klistra mellan AI-verktyget och journalsystemet. Det innebar dubbelarbete. Systemen är dock ett problem som ledarna har ytterst lite kontroll över, säger Elin Siira.

Hoppas på nytta längre fram

Resultaten från studien visar att ledarna hoppades att AI-verktyget skulle skapa omedelbart värde, genom bättre och mer effektivt arbetet. Samtidigt svarar många att nyttan kommer att märkas längre fram.

– Ledarna var väldigt måna om att vara ajour med den tekniska utvecklingen och AI, och behövde ta till en hel del improvisation i införandet. De kan inte vänta på det perfekta AI-systemet, för då har de missat det stora arbetet som är implementeringen, avslutar Elin Siira.