Socialministern: Därför behövs EHDS och en nationell digital infrastruktur

Socialminister Jakob Forssmed (KD). Foto: Adobe stock, Kristian Pohl/Regeringskansliet
Bristande tillgång till hälsodata gör vården onödigt ineffektiv och skapar frustration både för medborgare och vårdpersonal. Därför vill regeringen skapa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (NDI). Under MVTE-mässan pratade socialminister Jakob Forssmed om hur arbetet med infrastrukturen går, och om hur EU-förordningen EHDS kan bidra till en bättre vård.
Regeringen vill skapa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (NDI). Detta ska säkerställa att rätt information om en patient finns tillgänglig i varje vårdsituation. Infrastrukturen ska leda till minskad administrativ börda för hälso- och sjukvårdens medarbetare, exempelvis genom automatisk överföring mellan system. Målet är att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, och för tandvård – oavsett huvudman.
– Patienter utsätts idag för mycket frustration och risker när den information som de själva har lämnat in inte följer med till nästa vårdmöte. Därutöver finns som bekant en brist på vårdpersonal som behöver ägna för mycket tid till att leta efter uppgifter och knacka in dem i olika system. Samtidigt kan inte de som har ansvar för vården styra den på ett tillräckligt bra sätt, eftersom att så mycket uppgifter saknas. Därför behövs en nationell digital infrastruktur, säger socialminister Jakob Forssmed.
E-hälsomyndigheten tar fram färdplan
För att komma vidare har regeringen gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur. Myndigheten ska besvara vad som krävs för att få infrastrukturen på plats, se över vilka stödjande och styrande strukturer som behövs, och komma fram till vilken ordning allt ska genomföras.
– För att få till en nationell infrastruktur krävs att vi inom staten tar ett större ansvar och det vi gör nu – frivillig samverkan räcker inte. Staten bidrar även ekonomiskt och vi har redan avsatt pengar för att E-hälsomyndigheten ska börja utveckla delar av NDI.
– Och vi har gett Digg och E-hälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en sammanhållen infrastruktur för identitets- och behörighetshantering, vilket är avgörande för att säkerställa att rätt aktör har tillgång till rätt information vid alla tillfällen. Därutöver har vi i regeringen tillsatt en nationell samordnare som för dialog med bland annat Sveriges regioner.
Jakob Forssmed poängterar dock att alla system och lösningar som nu används i vården inte nödvändigtvis ska skrotas. Arbetet med att få till den nya infrastrukturen ska ske så kostnadseffektivt som möjligt.
– Självklart ska vi bygga vidare på de investeringar som gjorts, och som har bidragit till att Sverige på vissa områden haft en ledande position inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Samtidigt ska man vara medveten om att en investerings storlek dessvärre inte alltid korrelerar med hur mycket värde som tillförs.
– När vi genomlyser den digitala infrastrukturen som redan finns behöver vi se över om systemen bidrar till att information blir tillgänglig i hela vårdkedjan, oavsett huvudman. Det är den avgörande frågan – inte hur stor den initiala investeringen var.
Ny förordning från EU
Men en nationell digital infrastruktur handlar inte enbart om vilja från regeringens sida, utan även om kommande EU-krav. EU håller nämligen just nu på att ta fram EHDS-förordningen (Det europeiska hälsodataområdet), som har tre syften: att ge medborgare i EU tillgång till sin hälsodata, göra det möjligt för vårdgivare i unionen att utbyta data med varandra, och att skapa nya möjligheter för forskning och innovation. Detta ska göras möjligt genom att skapa ett gemensamt europeiskt underlag av hälsodata.
Ett slutgiltigt beslut om EHDS förväntas tas under första halvåret 2025, därefter har medlemsländerna två år på sig för förberedelser innan förordningen börjar gälla. Enligt Jakob Forssmed ligger EHDS väldigt nära det som regeringen utvecklar inom ramen för NDI.
– Arbetet med EHDS taktar väl med det vi gör inom den nationella digitala infrastrukuren, och håller trycket uppe i att vi gör det vi ska. EHDS kommer att innebära mycket positivt för Sverige. Förordningen stärker den vård vi har idag, men skapar också nya möjligheter. Det här är en av de avgörande komponenterna för Sveriges och Europas konkurrenskraft. Med en gränsöverskridande digital infrastruktur kan vi göra helt nya saker och det finns en stor potential i att dela hälsodata på ett bra, säkert sätt.
– Samtidigt kan vi med en nationell digital infrastruktur spara tid och energi, istället för att den svenska vården ska fortsätta att präglas av frustration. För som det är i vården idag duger inte. Med NDI ska människors liv bli lite lättare att leva, fler personer ska få tillgång till verkningsfull vård och behandling, och vi ska öka tillgängligheten och effektiviteten i den svenska hälso- och sjukvården.
Läs mer om ämnet: