Unionen vill reglera digital övervakning på jobbet – S och M säger nej

Under Internetdagarna anordnades seminariet Därför behöver vi reglera övervakning på jobbet med representanter från bland annat Unionen, Socialdemokraterna och Moderaterna.

Peter Hellberg, förbundsordförande i Unionen, inledde seminariet med statistik om hur det just nu ser ut gällande digital övervakning av anställda.  

– En av fem arbetsgivare i Sverige har digitala verktyg för övervakning av sin personal, samtidigt som endast en av tio arbetstagare tror att arbetsgivarna har det. Det är alltså många anställda som inte känner till att deras arbetsgivare använder övervakningsverktyg. Detta är en del av problematiken. 

– Ett annat problem är att det inte har satts någon tydlig gräns i Sverige över vilken övervakning som är rimlig och berättigad, och vilken som inte är det.  

Realtidsövervakning

Och vad är då egentligen övervakning? Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, har ett par närtida exempel på realtidsövervakning som fackets medlemmar har upplevt på sina respektive företag.

Ett exempel hon tar fram är att enskilda medlemmar – eller grupper av medlemmar – måste vara inloggade i diverse system, exempelvis Teams, och ha kameran igång hela dagen eller delar av dagen - inte bara vid möten. Detta för att chefer ska kunna se vad den anställde gör.

– Vi har också sett exempel på att arbetstagare vill spela in dataskärmen när man arbetar på distans. Då säger ofta arbetsgivare: “Vi gör det bara under delar av dagen” men den anställde vet ju aldrig när det sker. Det är också vanligt med olika sorters appar eller GPS som följer var arbetstagaren befinner sig, bland annat när de sitter i sin tjänstebil. 

– Här får man bedöma vad som är rimliga eller orimliga övervakningsåtgärder. Vi brukar jämföra med det fysiska scenariot att chefen skulle stå och hänga över din axel hela dagen och titta på vad du gör. Få personer tycker att detta låter rimligt, så är det då rimligt att “hänga över axeln digitalt”?  

Bakgrundskontroller och sociala medier 

Ett annat exempel på övervakning – men som inte sker i realtid – är bakgrundskontroller som arbetsgivare gör på egen hand eller anlitar någon att göra. Där används stora databaser hos diverse söktjänster för att få reda på mer information om personen. Ett besläktat fenomen är att arbetsgivaren gör ett utdrag ur belastningsregistret för att se om arbetstagaren dömts för något brott.  

Det händer också att arbetsgivare kontrollerar arbetstagarens sociala medier, menar Susanna Kjällström. 

– Vi har exempel från medlemmar där arbetsgivare eller blivande arbetsgivare vill ha tillgång till användarnamn och lösenord för att kunna logga in på personens olika sociala medier. Därigenom kan de se vad som har skrivits där och göra en bedömning av personen.

Det sista exemplet som, enligt Susanna Kjällström, blir allt vanligare är datastyrd rekrytering och arbetsledning. Ett problem som nämns är digitala verktyg som väljer ut vilka personer som ska kallas till intervju.   

– Här finns en jättestor problematik med bias och diskriminering. Man tränar ju urvalsprocessen på ett visst material, exempelvis tidigare genomförda rekryteringar. Därigenom kommer all inbyggd diskriminering som tidigare tillämpats att fortsätta komma med. 

– Det finns även olika former av appar och program som fördelar arbetsuppgifter och genomför en betygssättning av din prestation. I vissa fall är det inte ens möjligt att ta del av hur betygsprocessen har gått till.  

Förbundsordföranden Peter Hellberg oroas över situationen och ser allt fler förfrågningar från Unionens medlemmar om vilken övervakning som är OK och inte. Därför vill fackförbundet nu se en speciell reglering gällande dataskydd och övervakning i arbetslivet. 

– Vi försöker påverka politiken och driver en kampanj gentemot både riksdag och regering för att få till en speciell reglering. Det finns ett stort behov av att justera nuvarande lagstiftning och förtydliga vad som är korrekt och inte.  

V, M och S med olika ingångar 

Därefter bjöds politiker från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna upp på scen för att diskutera problematiken. Gudrun Nordborg från Vänsterpartiet sympatiserar i hög grad med Unionen och förordar en ny lagstiftning om integritetsskydd i arbetslivet. 

– Vi vet att den nya teknik som vi oftast hyllar även kan bidra till oroande övervakning. Därför behöver vi en ny lagstiftning som gäller på samma sätt för både privat och offentligt anställda. Utöver lagstiftningen behövs en komplettering i kollektivavtalen så att det blir anpassat till respektive arbetsplats.  

Ulrik Nilsson från Moderaterna propagerar inte för ny lagstiftning i Sverige utan ser istället andra delar som behöver prioriteras. 

– För det första vill jag värna om ett gott chefsskap. Det är uselt chefsskap om man inte känner sina anställda och kan ge dem råd och tips, utan istället övervakar vad de gör på arbetet. 

– För det andra är det bättre att reglera i kollektivavtal, snarare än med ny lagstiftning – framför allt eftersom tekniken utvecklas så snabbt. Vi kan inte lagstiftsreglera allt eftersom det är omöjligt att förutse vad som ligger framför oss.

Markus Selin, riksdagsledamot från Socialdemokraterna, ställer sig mitt emellan Vänsterpartiet och Moderaterna. 

– Jag vill att de berörda parterna, det vill säga arbetstagare och arbetsgivare – så långt som möjligt – ska hantera det här. Som socialdemokrat känner jag en viss ängslighet över att binda upp allt i lagstiftning – vi har en bra partsmodell i Sverige som vi ska vara rädda om. Och börjar vi ropa efter ny EU-lagstiftning på området kan det bli tungrott och vi kan få svar som vi inte vill ha.  

Panelen avslutas med att Peter Hellberg fortsätter där Markus Selin slutar, och propsar på att EU-lagstiftning inte är en önskvärd väg för Unionen heller. Han ber istället politikerna att ta Unionens krav på allvar och framhäver att det inte är något helt nytt ramverk som man är ute efter. 

– Det bästa sättet att undvika EU-lagstiftning är att se till att fixa det här. Vi tror att rätt väg är en justering av bland annat GDPR, som gör att förordningen faktiskt kan användas på arbetsmarknaden. För GDPR kan inte användas på arbetsmarknaden idag – den får ingen praxis. 

– Detta är värt att förtydliga – vi vill inte ha något stort nytt ramverk. Vi vill justera nuvarande lagstiftning så att den fungerar i praktiken. Ta det på allvar.