Drönare gör Gnesta kommun effektivare och mer proaktivt

– Det händer mycket roligt inom verksamhetsutveckling med digital teknik i Gnesta. En del i det är drönarprojekt för verksamheterna. Ett exempel är miljöförvaltningen som inspekterar avstånden mellan fält och krondiken. Till detta får man EU-bidrag men samtidigt tar det väldigt mycket tid med tillsyn. Det kan drönare effektivisera så att man slipper gå runt fysiskt. Detsamma gäller inspektion av gödselstackar, där man i stället kan flyga över gödselstackarna och med hjälp av mjukvara beräkna volymen på dem, berättar Hans Haglund, it-chef på Gnesta kommun.

Ett annat högaktuellt område där drönartekniken kan underlätta är väder och klimat, exempelvis beräkningar av höjden över havet inför hundraårsregn. Senast i våras drabbades Gnesta kommun dessutom av översvämningar som hotade slå ut en avloppspumpstation. Då kunde man gå upp med drönare och analysera området, vad som skulle hända om vattennivån steg tio centimeter till, och avgöra när man skulle behöva börja valla in pumpstationen för att undvika att få ut avloppsvatten i sjön.

– Det var väldigt uppskattat av Sveab att få den prognosen och informationen innan vattnet steg.

Ett annat tekniskt verktyg som används för utveckling i kommunen är digital tvilling. Det har tidigare fattats ett politiskt beslut om att bygga ett nytt centrum i Gnesta, där dystra kvarlevor från 60-talet ska rivas.

– Så där har vi skannat av hela centrum och byggt upp en digital tvilling av det.

Påvisa resultat och våga dikeskörningar

Med andra ord, kreativitet och användarnytta tryter inte. I stället är tid och ekonomiska resurser utmaningar som Hans Haglund och hans it-avdelning kämpar med.

– Utmaningarna är att få loss tiden hos verksamheten, och att få ekonomiska resurser till projekten. Det är alltid mycket som ska prioriteras i en kommun, allt ifrån vattenledningar och avloppssystem till nya lekplatser. Med valår 2026 är det inte alltid lätt att få resurser till dolda projekt, som it och digitala verktyg ju ofta är.

Så hur lyckas man få loss budget och resurser till digitala projekt?

– Genom att påvisa resultat. Ta vården exempelvis, där har vi precis infört plattor i hemtjänsten för att kunna ha med sig journalanteckningar och medicinlistor ut. Nu kan de signera medicinlistor direkt hos brukaren i stället för att åka in till kontoren, vilket sparar in väldigt mycket arbetstid och gör att de kan fokusera på att vara hos brukaren.

Spårbarheten och säkerheten har också stärkts vad det gäller medicinlistor. Tidigare var det papperslistor som låg hemma hos brukaren, som man gick igenom. Då kunde det hända att man en månad för sent upptäckte att någon medicin saknats. Nu får man i stället en signal direkt i plattorna om de inte är signerade i tid. Så det medför både säkerhet för brukaren och effektivitet för personalen, vilket är lätt att påvisa.

Svårare är projekten som man använder för att testa lösningar, där man på förhand inte vet vilken utkomsten kommer att bli. Och där det ibland måste få bli dikeskörningar.

– Man vill såklart gärna ha resultatet innan. Men dessa projekt behövs också; om inte annat så är det läropengar.

Fler drönare, japanska toaletter – och säkra serverhallar

Tre år är en lång tid att visualisera, och projekt kommer att gå i olika takt, men att utvecklingen kommer att röra på sig en hel del är Hans Haglund övertygad om.

– Det närmsta året ser jag att våra drönarprojekt har inkluderats ordentligt i verksamheten och påvisat nytta. Vi har, framför allt inom vården, fått in de verktyg som finns idag men som vi inte fått till - som japanska toaletter och så vidare. Inom skolan är målet att varje elev ska ha en egen AI-assistent som fungerar som en personlig lärare. Det sistnämnda blir kanske tajt på ett år, men definitivt inom tre år.

Parallellt med detta löper säkerhetsarbetet på, med bland annat mikrosegmentering i serverhallarna, men här menar Hans Haglund att man aldrig kommer att bli helt nöjd.

– Blir man någonsin nöjd med säkerhetsarbetet? Det är ett ständigt jagande. Som någon klok person sa; De verktyg vi har att försvara oss med är fem månader gamla, medan angriparnas verktyg är fem timmar gamla. Hur vi än gör ligger vi flera veckor efter angriparna.