"Skolans digitaliseringsstrategi måste bygga på forskning – inte fantasier"
En digitaliseringsstrategi för skolan måste baseras på vetenskap och det vi vet om ungas möjligheter att lära och utvecklas. Därmed ska datorer, surfplattor och mobiler användas restriktivt och selektivt. Det skriver Agneta Gulz i en debattreplik. Foto: Adobe stock, Privat.
DEBATTREPLIK. Det är olyckligt att göra skolan till ett politiskt kvasi-slagfält som Miljöpartiets Camilla Hansén gör med texten: ”Slutsnackat om skärm till pärm – nu behöver skolan en digitaliseringsstrategi". Skolans framtid måste baseras på empirisk evidens – inte fantasier och kommersiella intressen – och därmed förespråka ett restriktivt och selektivt användande av digitala verktyg. Det skriver Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap på Lunds universitet, på Voister Debatt.
”Från skärm till pärm” är självklart en slogan. Men utläst som ”från en digital infrastruktur för elevers lärande i grundskolans klassrum till en analog sådan” utgör den basen i en digitaliseringsstrategi för grundskolan. En digitaliseringsstrategi som vilar på konsoliderad empirisk evidens.
Det bästa sättet att rusta unga för att utveckla allt det vi benämner som digital kompetens är, nämligen, att säkra att de tillägnar sig grundläggande kompetenser. En människa behöver kunna fokusera, ha uthållighet, relatera till andra, reglera sin egen motivation, kunna läsa och skriva.
Digitala verktyg ska användas restriktivt
Dessa är förutsättningar för att kunna utveckla förmågan att använda och förstå digitala verktyg och medier, förhålla sig till medier och information på ett kritiskt sätt och förstå hur digitalisering påverkar samhället. Det vill säga nödvändiga och grundläggande kompetenser som utvecklas bäst i miljöer där digital teknik förekommer restriktivt och selektivt. Det vet vi idag.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Dessutom: För att kritiskt förhålla sig till medier och information finns inget som väger tyngre än goda baskunskaper, och sådana utvecklar man inte genom att söka på eller utgå ifrån internet. Utan genom trovärdiga källor som lärarledd undervisning samt texter och material med transparenta mekanismer för urval, kvalitetskontroll och faktagranskning. Det är här grundskolan behöver ha sitt fokus, med inslag av lärarlett arbete i området medie- och informationskunskap.
En digitaliseringsstrategi för skolan som baseras på vetenskap (konsoliderad empirisk evidens) måste bygga på det vi vet om ungas möjligheter att lära och utvecklas. Den måste rekommendera restriktivt och selektivt användande av elevdatorer, plattor och mobiler. I annat fall är det inte vetenskap (konsoliderad empirisk evidens, som vi kan förstå och förklara) som ligger till grund, utan önsketänkande, framtidsspekulationer, ideologier, fria fantasier och kommersiella vinstintressen.
Politiker som slåss mot halmdockor
Igen: Genom att bygga upp de centrala grundläggande förmågorna i en analog miljö (som är restriktiv med digitala inslag) läggs den grund som behövs för att senare stegvis ta sig an och tillägna sig olika centrala förmågor som rör digital interaktion.
Självklart ska en digitaliseringsstrategi också ge vägledning kring digitala inslag som inom ramen för grundskolan har ett mervärde. Ingen är betjänt av att barnet slängs ut med badvattnet. Ingen önskar heller detta (förutom halmdockorna som en del politiker slåss mot).
Vidare är det utmärkt att hålla skolväsendets digitalisering utanför övriga digitaliseringsstrategier. Inget talar för att de skulle ha med varandra att göra.
Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, inriktning lärande och undervisning på Lunds universitet och forskningsledare för The Educational Technology Group
Läs mer om ämnet: