Svenskarna och internet: Så mår svenskar av sociala medier

3 av 10 svenskar tycker att umgänge i sociala medier ökar känslan av gemenskap, och 6 av 10 att det underlättar att hålla kontakt med nära och kära. Trots detta är utanförskap och en upplevelse av misslyckande något som många svenskar skildrar i sina svar, visar rapporten.

Bland annat får jämförelser i sociala kanaler oss att känna oss mindre attraktiva, vilket främst unga kvinnor upplever (20 procent). Bland män ligger motsvarande siffra på 5 procent. Kvinnor är också mer vanligt förekommande bland de som känner sig misslyckade när de jämför sitt liv med andras, 13 procent av kvinnorna upplever det jämfört med 6 procent av männen. Totalt sett är det en av tio svenskar som känner så.

– För första gången får vi veta hur sociala medier får oss att må och känna. Det är fint att se att många till exempel hittar råd och stöd i intressegrupper och hur det underlättar kontakter. Samtidigt måste vi uppmärksamma den negativa sidan – att sociala medier får människor, främst unga kvinnor, att känna sig utanför, mindre attraktiva och misslyckade när de jämför sig med andra, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.

Bland unga män är i stället näthat det största orosmolnet, var fjärde tonårspojke har utsatts det senaste året. Generellt sett är näthat vanligast förekommande i åldrarna 12 till 19 år.

Sociala medier en tidstjuv - men gratis är gott

Nästan alla internetanvändare använder idag sociala medier. 4 av 10 svenskar anser dock att de ofta slösar för mycket tid på sociala medier.

Tiden spenderas fortfarande till störst del på Youtube, Facebook och Instagram när svenskar får välja. Den största skillnaden i vilka kanaler som används jämfört med förra året syns bland yngre. Tiktok-användningen minskar bland barn i låg- och mellanstadiet och Roblox ökar i popularitet på högstadiet och i gymnasiet.

Ett populärt användningsområde när det kommer till sociala kanaler, är nyhetskonsumtion. Närmare hälften av alla svenskar tar del av samhällsnyheter som de annars inte hade tagit del av via de sociala plattformarna. Svenskar vill dock inte behöva betala för detta, och mer än 6 av 10 nyttjar endast nyhetsmedier som är gratis.

– Vi ser att sociala medier får oss att ta del av samhällsnyheter vi annars inte hade tagit del av, och att vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats över tid. Generellt är det bra att man tar del av nyheter från flera olika källor, men när nyhetsutbudet ökar och uppmärksamhetsspannet minskar blir också behovet av källkritik viktigare än någonsin, säger Jannike Tillå.

Hur källkritiska svenskar är, skiftar enligt rapporten. Varannan svensk har gjort något aktivt det senaste året för att säkerställa sanningshalten i en samhällsnyhet. Det kan tillexempel handla om att jämföra innehållet med andra källor.

Äldre rädda att göra fel och avvaktande till AI

Samtidigt som nästan alla svenskar använder internet år 2024, 95 procent, blir det också fler som behöver hjälp och stöd med något på nätet. Det finns en risk att de allra mest sårbara blir mer sårbara. Var femte svensk behöver hjälp med något på nätet, och bland de som är i pensionsålder är det digitala hjälpbehovet fyra gånger så stort som bland den yngre delen av befolkningen.

Områden som man behöver hjälp med är främst ett alltför tekniskt och svårt språk, förändringar som kommer med uppdateringar av system och appar, och att föra över information mellan gamla och nya enheter. Många upplever en rädsla och oro för att göra fel, och att ställa till det.

De äldre är också de som i lägst grad använder AI-verktyg. Endast 1 av 10 som är 65 år eller äldre har testat på AI-teknik, medan 6 av 10 i åldrarna 18 till 35 har gjort detsamma. Över lag syns ingen markant ökad användning, och som åldrarna indikerar är det främst inom skola och arbete som den fördjupade användningen i samhället sker.