Två av tre lärare använder AI men sällan tillsammans med elever

De flesta lärare som använder sig av AI gör det för att planera och förbereda sina lektioner, men oftast i liten utsträckning. Bland de som använt AI under lektionstid har fokus legat på idégenerering och uppslag, att förstå hur tekniken kan användas, en ökad kunskap om källkritik och språköversättningar.

Många lärare har också förändrat sina arbetssätt när det gäller bedömningar, till exempel genom att välja andra provformer, hålla fler muntliga genomgångar och ge ut färre skriftliga uppgifter. Det bygger bland annat på att det finns en rädsla bland de svarande att AI ska bli en genväg som i slutändan missgynnar elevernas lärandeprocess.

– Vi ser i enkätsvaren att AI-tjänster kan användas som ett bollplank, eller inspirationskälla i skolarbetet, och då har de potential att gynna lärandet. Men lärare befarar också att det inte sker så mycket lärande när elever ber AI göra arbetet åt dem, säger Emil Niklasson, undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för rapporten.

Matematiklärarna är de som använder AI-teknik i lägst grad, enligt undersökningen. Här tycker man inte att tjänsterna håller tillräckligt hög kvalitet och att det istället finns andra, bättre digitala verktyg.

Elever får inte hamna på efterkälken

En tredjedel av de svarande har inte använt AI alls under vårterminen, varken inför eller under lektionstid, och ser inte heller något behov av det. Bland de lärare som har testat AI-tjänster har få tillåtit sina elever att använda tekniken som en del i undervisningen. Detta indikerar enligt Skolverket att gymnasielärarna inte planerar att påskynda användning av AI-verktyg i sin undervisning, något som kan vara ett orosmoment om det innebär att eleverna inte får förståelse för den teknik som kommer att prägla samhället de lever i.

– Det är inte ett krav att använda AI i undervisningen, men elever i de äldre årskurserna behöver få kunskap om AI:s möjligheter och användningsområden, och om dess begränsningar och risker, säger Niklas Leide, verksamhetsutvecklare på Skolverket.

Kompetensbrist en utmaning

Ett steg i att få fler att lära sig om tekniken och hur man kan nyttja den, är införandet av AI som skolämne från och med höstterminen 2024, något Voister rapporterat om tidigare. Här är utmaningen att den tekniska utvecklingen gått så snabbt att lärare blivit en bristvara. I dagsläget finns nämligen bara åtta behöriga lärare i ämnet, enligt Skolverket.

För att mota detta i grind finns nu tillgängliga kurser som ska vidareutbilda lärare i AI. Totalt finns det i dagsläget 485 platser att söka till, varav hälften fokuserar på tekniska perspektiv och hälften på samhälleliga perspektiv. Och utbildningarna verkar efterfrågade – vissa lärosäten är redan fullbelagda och enligt rapporten anger de flesta lärare att de ser ett stort fortbildningsbehov på området.

Om rapporten

Undersökningen syftar till att ge en lägesbild av hur gymnasielärare använt och hanterat AI i sin yrkesutövning under vårterminen 2024. Svaren samlades in via en enkät till Skolverkets webbpanel med lärare i gymnasiegemensamma ämnen. 36 procent, motsvarande 194 lärare, svarade på frågorna. Även om urvalet inte är nationellt representativt ger det en indikation i hur lärare använder och hanterar AI i sitt arbete.