Dessa områden ska göra Uppsala kommun till en av Sveriges mest digitala platser

Lisbet, Uppsala har en politisk vision av att vara en av Sveriges mest digitala platser år 2050, hur kommer det sig?

– Vi har den visionen för att vi dels har en prognos på att vi ska växa kraftigt, vi tänker att vi ska ha 350 000 invånare 2050. Sen är det också en förutsättning för att klara vårt uppdrag; det ställs allt högre krav på vad en kommun ska leverera, och invånarna har höga förväntningar på tillgänglighet och service samtidigt som resurser och kompetensförsörjning är ansträngt, säger Lisbet Holmberg Stark, CIO, Uppsala kommun.

Ni jobbar efter fyra styrprinciper, inte sant?

– Precis, vi har formulerat fyra fokusområden: Ett handlar om digital sammanhållen service till invånarna, ett handlar om ledning, organisation och styrning, ett om arkitektur och säkerhet. Det sista området handlar om informationsförsörjning och digital infrastruktur. Det är de fyra områden som vi anser att vi behöver fokusera på för att leverera mot målet 2050.

När det kommer till digitalt sammanhållen service; hur medborgarna uppfattar kommunen digitalt, hur man kommer åt era tjänster och hur man kommer åt det man vill göra gentemot kommunen - hur tycker ni att ni ligger till där?

– Det handlar inte bara om medborgare utan alla som lever, vistas och besöker Uppsala kommun. Det är även företagarna som vi tänker på. Idag har vi en del digitala tjänster, men vi tänker att i framtiden finns det förväntningar om att man ska kunna göra sina ärenden med oss den tid som passar en, sent en kväll eller på en helg. Man kanske också vill ha tillgång till våra tjänster via andra tjänster som man också använder. Det är den visionen vi arbetar mot. Och vi håller på med ett intensivt arbete med att skapa tekniska förutsättningar för att kunna realisera det, där tillgång till vårt egna data är en nyckelkomponent.

Jag tänker på back-end, där måste system prata med varandra. Vilka är utmaningarna med att koppla ihop allting ordentligt?

– Precis som de flesta it-organisationer så har vi en mängd olika källsystem, där är det väl mer eller mindre lätt att exportera data till den här typen utav tjänster som vi vill bygga. Där är det väldigt viktigt att vi jobbar tätt ihop med upphandlingar för att kravställa på öppna API:er så att vi kan få tillgång till vårt data. Och kan kombinera data från olika källsystem till våra tjänster, till invånarna.

Du nämnde innan att ”AI är som någon slags digitalisering på steroider”. För att kunna nyttja AI i alla dess former krävs det ju koll på data, som du beskriver.

– Absolut. Det kanske är ett lite tråkigt budskap till verksamheten som gärna vill hoppa på fina piloter och prova och testa. Det ska vi naturligtvis göra, och det gör vi också. Men vi måste jobba med att få bättre kvalitet på vår data, där ser vi att roller som informator och data scientist är viktiga kompetenser som vi behöver framöver för att kunna lita på det som AI producerar baserat på vår data.

2050 är ganska långt in i framtiden,  vad är viktigast de kommande 12–18 månaderna?

– Just nu har vi skapat olika tvärfunktionella team som jobbar med att identifiera vilken typ av stöd vi behöver ha internt i organisationen när vi börjar jobba med det här. Verksamheten vill gärna springa i väg och då kanske de springer iväg utan it, utan juridik eller utan säkerhet. Där håller vi på att skapa kompetenskluster som man kan vända sig till för att få hjälp när man vill börja testa AI. Det är ett första litet steg på den vägen. Vi har också haft ledningsworkshops med tema AI, och vi ska ha en workshop med vår kommunstyrelse efter sommaren. Jag har även medarbetare som är ute och pratar AI i många olika ledningsgrupper i kommunen, så vi är på en utforskande nivå skulle jag vilja säga, avslutar Lisbet Holmberg Stark, CIO, Uppsala kommun.