Anders Tegnell om Sveriges vård, datadelning och AI

Anders Tegnell, nu såhär i efterhand, vad skulle du ge Sverige för betyg i hur vi hanterade covidpandemin?

– Jag tycker att Sverige som samhälle gjorde en fantastisk insats, alltifrån individer som ändrade sina liv till olika företag som hittade nya lösningar på att jobba med helt nya förutsättningar. Många gjorde ett jättejobb. 

Sverige valde som bekant en annorlunda, mer liberal väg, än många andra länder under pandemin. Hur kunde ni på Folkhälsomyndigheten vara så säkra på att ni valt rätt strategi? 

– Vi försökte egentligen att göra samma sak. Vår åsikt var att vi kan lösa detta genom att rekommendera och få folk att förstå att göra bra saker. Andra länder kände sig istället tvungna till att lagstifta och tvinga folk till att göra saker. Men i grunden handlade det hela tiden om att få folk att möta färre personer, och vi såg ganska snabbt att det faktiskt fungerade. 

– Vi hade tidigt sjunkande kurvor som liknade utvecklingen i andra delar av Europa, såsom Belgien, Nederländerna, Österrike och så vidare. Vi kände inte att vi var så olika andra länder som många ville påstå. Utvecklingen var också så bra som man kunde förvänta sig med de förutsättningar vi hade. 

Ville alla länder ha samma resultat av det de gjorde, men valde olika vägar dit?

– Exakt, det handlar hela tiden om att ju färre personer du träffar, desto saktare går smittspridningen.

Vissa påstår att om SARS-CoV-2 hade muterats och blivit ännu värre så hade vår strategi varit ogynnsam. Om du hade reglerat hårdare skulle du haft bättre förutsättningar att stänga ner. Vad säger du om det? 

– Om man tittar på utvecklingen i Sverige fick ju vi lika bra effekt av våra rekommendationer som de flesta fick med tvång. Dessutom jobbade vi hela tiden med att följa utvecklingen och addera fler saker allt eftersom, vi hade samma inriktning från dag 1 men vi skruvade på detaljerna hela tiden. Det hade vi ju även fått göra om det visade sig att viruset, mot förmodan, var värre än vad vi trodde från början. 

Många verksamheter lyckades ställa om och jobba hemifrån. Hur ställde ni på Folkhälsomyndigheten om? 

– När viruset bröt ut var vi på Folkhälsomyndigheten på väg att byta till aktivitetsbaserade kontor. Sedan sade vi till alla anställda att de som kan jobba hemma ska göra det, vilket även regeringen uppmanade alla landets myndigheter att göra. 

– Vi hade bra förutsättningar för distansarbete från början, eftersom vi har ett kontor i Östersund och ett i Solna. Därmed hade vi det bra ställt rent tekniskt när det gäller digitala möten och liknande. Vi gjorde även våra presskonferenser digitala efter ett tag. Så vi ställde om på många sätt. 

Om vi rör oss ifrån pandemiåren ett slag och tittar på dagens teknker och utvecklingen inom medicin. Hur ser du på AI när det kommer till vaccin- och medicinutveckling? 

– Det är svårt att veta vad den här tekniken kommer landa i, och AI är ett tema som är uppe på många möten på FHM. Vi jobbar mycket med stora datamängder, och här är frågan om AI kan hjälpa oss bli bättre på att analysera och hitta förändringar i de här stora datamängderna. 

– Personligen tror jag att AI till en början kommer ta störst plats kring mer rutinartade uppgifter, som att exempelvis följa trender och skriva korta analyser av en trendförändring. Därigenom kan våra medarbetare ägna sig åt mer avancerade uppgifter, vilket AI – åtminstone i vår värld – inte riktigt nått fram till än. 

Många som arbetar med medicin och teknik pratar om vikten av bra data och öppna data, och möjligheten att kunna sammanfläta data från olika källor, såsom regioner, kommuner, bolag och så vidare. Hur tycker du att det arbetet går?

– Under pandemin fick vi tillgång till och körde ihop väldigt många nya datakällor, alltifrån mobiloperatörer till hur många som rörde sig i Stockholms tunnelbana. Så det finns ju väldigt mycket data därute och jag tycker det blir väldigt spännande att se hur vi i framtiden kan använda den tillsammans. 

Det är lite juridiska hinder som ska lösas först?

– Ja, framförallt när det gäller vårddata och liknande, men en hel del är ju även öppna data. Att Sverige behöver bli bättre på att använda den här datan tillsammans har väl skrivits i upprepade utredningar. Vi är ju duktiga i Sverige på att se till att det finns mycket data, och att hålla ordning på den. Vi har väldigt sällan allvarliga läckor utan vi har allt som oftast bra system på plats, så jag tycker nog inte att man behöver vara så orolig. 

– Men vi delar redan mycket data med SCB, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och så vidare. Det gjorde vi redan innan pandemin, men väl under pandemin kunde vi nyttja det till att se vilka yrkesgrupper som drabbades värst, om ens födelseland innebär en ökad risk och mycket mera. 

Avslutningsvis, vilken teknisk innovation kan komma att bli viktig för vård- och medicinsektorn de kommande åren? 

– När det kommer till folkhälsa tror jag att det kan bli viktigt att få tillgång till mer data och bättre data. Därigenom kan vi få till bättre analysmetoder och på så sätt hitta bra insatser. Framförallt gällande vem vi ska göra insatser till och hur vi ska göra dem. 

– Vi har en väldigt bra folkhälsa i Sverige men vi har också en liten grupp som inte utvecklas på samma sätt som den stora majoriteten. Där tror jag att AI skulle kunna hjälpa till att både identifiera dem och hitta sätt att nå dem på. 

Är det någon sorts last från förr? Att man har en bild av att alla människor är lika, men det visar sig alltmer för varje år som går att vi är väldigt olika? 

– Ja, speciellt inom folkhälsoområdet har ju de svenska insatserna varit breda och ämnade för hela befolkningen. Vi är inte riktigt vana med att vi har en ganska heterogen befolkning, och att vi behöver skräddarsy insatserna för att nå personerna som inte riktigt hänger med i folkhälsoutvecklingen.