SCA Obbola digitaliserar världens största kraftlinermaskin

SCA har byggt världens största pappersmaskin för tillverkning av kraftliner vid sitt pappersbruk Obbola i Umeå kommun. Kraftliner är papper som används till de släta skikten i wellpapp, och som nyttjas till förpackningar för allt från elektronik till livsmedel. 

I och med bygget ökar produktionen i Obbola från 450 000 ton kraftliner till 725 000 ton årligen, vilket ska möta en ökad efterfrågan på förnybara förpackningar i takt med en ökad befolkning, en växande e-handel med mera.  

Av en investering på sammanlagt 7,5 miljarder kronor, har en miljard gått till olika miljöförbättringar på industriplatsen. Bland annat byggdes en ny mesaugn som eldas med biobränslen, som har ersatt två oljeeldande ugnar, vilket minskar koldioxidutsläppen från fossila bränslen med 20 000 ton per år.  

– Bygget av pappersmaskinen är en stor del av vår gröna omställning. Främst tillverkas produkter av färsk fiber från gran och tall, men vi använder även en hel del returpapper, säger Peter Brunesson, it-chef på SCA Obbola, och fortsätter:

– Av pappersmassan från stockar får vi också tallolja som restprodukt. Något som, via ett samarbete med ST1, kommer användas som fossilfritt flygbränsle (SAF).

Bort med nattskiftet till 2030

Den nya kraftlinermaskinen ska inte bara vara världens största, utan även den mest digitaliserade. Här arbetar Peter Brunesson med att öka graden av automatisering, samtidigt som allt ska vara så stabilt som möjligt.

– Vi har en hög grad av automatisering i vårt styrsystem redan, men har som vision att ta bort nattskiftet till 2030. Då ska maskinen kunna köras helt autonomt på nätterna. I dagsläget kör vi treskift i fabriken med mycket nattarbete, vilket vi vet från forskning är hälsoskadligt.

För att kunna sluta med nattskiftet blir AI och maskininlärning viktiga pusselbitar, enligt Peter Brunesson. Ett område där maskininlärning kan göra nytta är för att undvika avbrott i pappersmaskinen. Genom ML-prediktering kan maskinoperatörerna varnas innan felen blir för stora.

– Här jobbar vi med sannolikhet. Ett exempel: ML uppmärksammar operatörerna om att det är 80 procents risk att det kommer att ske ett avbrott inom en timme om vi inte åtgärdar någon form av fel. Då kan operatörerna eliminera felet i tid, och vi behöver inte göra något avbrott i produktionen överhuvudtaget. På sikt ser vi ett scenario där maskinerna kan uppmärksamma risker och vidta rätt prediktiva åtgärder själva, utan att operatörer behöver ta besluten.

Redundans med två serverrack

Men digitaliseringsarbetet består inte bara av automatisering och en ny kraftlinermaskin, utan även den bakomliggande infrastrukturen. Sedan en tid tillbaka använder pappersbruket VMware High Availability-teknik med två separata rack med servrar, som står på olika platser i pappersbruket.

– Om det skulle hända något med det ena racket, exempelvis att vi får ett strömbortfall, kan det andra racket ta över direkt. På så sätt får vi redundans då de två racken hela tiden kan täcka upp för varandra, och vi behöver inte oroa oss för några avbrott på grund av infrastrukturen. Det här kör vi för hela styrsystemet.

– Så vi har nu världens största kraftlinermaskin, men via våra investeringar på tekniksidan ska vi om några år även ha den mest hållbara, stabila och automatiserade maskinen.