Svenskar ser dystert på digitaliseringens effekter för demokratin

Sverige har 2024 drabbats av flera stora it-attacker, något som speglas i svenskarnas oro för cyberattacker. Sedan invasionen av Ukraina känner sig 47 procent mer oroliga för cyberattacker, och bara sedan 2022 har siffran ökat med 10 procent. I kapp med detta har förtroendet för företag och myndigheter minskat, med fem respektive sju procent. 

– Rapporten visar en alarmerande brist på förtroende för vår förmåga att skydda oss mot cyberbrott. Att endast 2 av 10 svenskar känner sig trygga är därför en kraftig väckarklocka för både myndigheter och företag, säger Jesper Svegby, vd för Nexer Cybersecurity i ett pressmeddelande.

Digitalisering och demokrati – en utopi?

Andelen svenskar som tror att digitaliseringen kommer att leda till en bättre framtid har minskat från 66 till 58 procent. I rapporten framgår en tveksamhet kring om fördelarna eller nackdelarna med teknikutvecklingen kommer att väga tyngst. Å ena sidan tror fler att den kan leda till ökad välfärd och brottsbekämpning, å andra sidan tror färre idag att den kommer att minska antalet konflikter samtidigt som fler tror att mängden farliga vapen kommer att öka. 

Enligt rapporten ökar skepticismen mot att digitalisering kommer att främja demokratin. Parallellt med detta finns en fortsatt stark oro för spridningen av desinformation i samhället, även om den minskat något - från 89 till 84 procent mellan 2022 och 2024.

Spår ökad statlig övervakning

En överhängande majoritet av svenskarna förutspår att digitaliseringen går alltmer mot statlig övervakning. Hela 77 procent tror detta, en ökning med två procent sedan 2022. En intressant siffra i ljuset av de senaste dagarnas rapportering kring det hårt debatterade lagförslaget Chat Control, som bland annat SVT rapporterar nu ska beredas i EU.

Om rapporten

Rapporten bygger på två undersökningar, båda genomförda av Kantar Sweden AB. 2022 hade undersökningen 2517 svar medan 2024 års undersökning hade 2000 svar. Respondenterna är svenskar mellan 18 och 79 år, i ett riksrepresentativt urval.

Ta del av rapporten i sin helhet här