Nordiska Ehälsobarometern: Så står sig Sverige mot övriga Norden

Under Vitalis i Göteborg pratade Ola Gaute Askheim, seniorrådgivare på den norska fullservicebyrån Opinion, om den nordiska Ehälsobarometern för 2023 och 2024.

Cirka 1 000 deltagare från Sverige och lika många från Danmark, Norge och Finland har svarat på frågor om bland annat hur de upplever sina digitala vårdtjänster, hur ofta de används och hur de ställer sig till delning av data mellan länder.

Rapporten visar att nöjdheten med respektive lands digitala vårdtjänster skiljer sig relativt mycket. I Norge är 74 procent nöjda med tjänsterna, vilket endast 54 procent i Sverige är. I Danmark och Finland ligger ligger siffran mittemellan. I snitt är 63 procent nöjda.

– Inget land är mer polariserat än Finland. Där är 64 procent nöjda och 31 procent missnöjda. Nästan inga är mittemellan. Detta ser vi inte i något annat land, säger Ola Gaute Askheim. 

Vad gäller de olika ländernas nationella vårdportaler, det vill säga 1177 Vårdguiden i Sveriges fall, toppar vi listan både när det gäller medvetenhet och användning. 95 procent av de svenska respondenterna känner till 1177 och 82 procent har använt tjänsten under de senaste tolv månaderna.

Danmarks motsvarighet Sundhed känner endast 79 procent av danskarna till, och bara 47 procent har nyttjat den under det senaste året. I snitt känner nio av tio nordiska medborgare till sin nationella vårdportal.

Tre olika scenarion 

Deltagarna i de nordiska länderna fick även vissa scenarion uppradade för sig där de fick önska ifall dessa borde vara en realitet eller ej.  

• 76 procent av alla nordbor önskade att vid en nödsituation i något av de nordiska länderna kan alla nordiska sjukhus få tillgång till ens hälsouppgifter för att kunna utföra korrekt behandling. 
• 74 procent önskade att recept ska gå att hämta ut på alla apotek i Norden.  
• 56 procent önskade att personlig hälsodata ska kunna delas mellan de nordiska länderna för att bidra till forskning och behandling.

Värt att nämna i sammanhanget är att Danmark hade lägst snitt i samtliga av dessa tre scenarion.  

Digital kontakt med hälsoinstanser 

Undersökningen visar också att 31 procent av alla nordbor har haft digital kontakt med olika hälsoinstanser, såsom vårdcentraler, sjukhus eller andra läkarmottagningar under de senaste tolv månaderna. Här ligger Sverige klart lägst på 22 procent, att jämföra med Danmarks och Norges 38 procent. 

– När det gäller användaracceptans kring digital hälsa kan vi se ett tydligt bekymmer i samtliga länder. Här behöver vi stimulera till ökad användning i samtliga kommunikationskanaler. Det går åt rätt håll men det går långsamt.