Fogh Rasmussen: Därför ser vi inga massiva cyberattacker på Nato-länder

– Ett svenskt Nato-medlemskap bidrar till att göra vårt försvar av de tre baltiska staterna effektivare och starkare. Sverige och Finland har tillsammans med övriga länder i regionen faktiskt gjort Östersjön till en Nato-sjö. Så Sverige tillför mycket och får i utbyte ett mycket starkt försvar mot alla former av eventuella ryska attacker, i och med att vi omfattas av artikel 5 som säger att ett angrepp mot Sverige är att betrakta som ett angrepp mot hela alliansen, så vi kommer alla att hjälpa Sverige i ett sådant läge.

Har du personligen hoppats på ett medlemskap länge?

– Åh ja, och jag har inte ens försökt dölja det. Men varken i min roll som Danmarks statsminister eller som generalsekreterare för Nato blandade jag mig i svensk inrikespolitik. Men jag har hoppats på ett svenskt medlemskap ganska länge och nu har det blivit verklighet.

Du har också varit rådgivare till Zelenskyj, Ukrainas president. Vilka råd har du gett honom och finns det något Sverige, Norden, eller Nato kan lära av dem?

– Först och främst bör vi leverera alla vapen som ukrainarna behöver och häva alla restriktioner; ge dem allt de behöver och låt dem använda det i vilket syfte de än vill. Det ligger i vårt intresse att stoppa detta krig så snart som möjligt och för det ändamålet måste vi ge ukrainarna allt de behöver.

– Jag har hjälpt, och jag hjälper, Zelenskyj och hans regering på två områden. För det första blev jag ombedd att utarbeta förslag på hur vi kan garantera säkerheten för Ukraina i framtiden. Där tog vi fram en rapport som heter ”The key of security compact” och flera förslag på hur vi kan göra Ukraina mer kapabelt att försvara sig mot alla sorters ryska attacker. Efter rapporten förhandlar nu ett antal Nato-allierade fram, och några av dem har redan slutit, bilaterala säkerhetsavtal med Ukraina så det har varit en stor framgång.

– För det andra handlar det om en rapport som vi lanserade förra veckan, om hur vi kan göra det kommande Nato-toppmötet i Washington i juli till en framgång. Ett av de konkreta förslagen är att ge Ukraina en inbjudan till inledande samtal, som banar väg för att bli Nato-medlem. Vi behöver Ukraina för att kunna bemöta ett aggressivt Ryssland, och för detta ändamål bör vi påbörja de inledande samtalen hellre förr än senare.

Det bäddar för frågan om vad Ryssland skulle tycka om ett sådant samtal, men det kanske ni redan har tagit hänsyn till?

– Ja, och jag måste säga att inget intresserar mig mindre än Putins tänkande. Jag vet att ett av argumenten bland skeptiker är att vi riskerar att eskalera kriget genom att bjuda in Ukraina att gå med i Nato, men vad kan Putin göra? Han är den som eskalerat och om vi fortsätter att ge efter för hans hot, så låter vi tyrannerna styra världen. Det kan vi inte göra. Så jag tror att vi har en sak att svara upp med; ju mer du hotar desto fler vapen skickar vi till Ukraina.

Vi är på ett it-event, och cybersäkerhet är något som många organisationer jobbar med. Hur ser du på utvecklingen från att du var generalsekreterare för Nato tills nu, när det kommer till cyberkrigföring och cyberhot?

– Det är uppenbart att cyberkrigföring och cyberhot har ökat sedan dess. Vi såg början på detta redan under min mandatperiod, vilket ledde till att vi redan då – jag tror det var 2013 eller 2014 – definierade cybersäkerhet som del av den övergripande Nato-säkerheten. Det vill säga, att om en motståndare genomför ett cyberangrepp mot en Nato-allierad kan den cyberattacken inte betraktas som annat än en så kallad artikel 5-händelse. Det innebär att hela alliansen kommer att hjälpa det drabbade landet, och vi har allierade i Nato som har en mycket offensiv cyberkapacitet. Den skulle kunna nyttjas i en motattack mot någon som försöker sig på ett cyberangrepp på oss.

– Och jag tror att det är anledningen till att vi hittills inte har sett en massiv rysk cyberattack mot någon Nato-allierad. Vi har sett cyberattacker mot Ukraina men inga massiva attacker mot någon Nato-allierad. Jag tror att det beror på att Putin vet att om han försöker attackera oss genom cyberinstrument så skulle responsen från vår sida vara mycket stark, och han vill inte riskera det. Det är ett exempel på att det bästa avskräckningsmedlet mot en tyrann är att vara starkare än honom.

Så när Sverige nu går med i Nato kommer vi att omfattas av samma cyberskydd?

– Åh ja, alla 32 allierade är skyddade av vår cybersäkerhetssköld så att säga.

Ibland hör vi att Danmark som stat är snabbare på att anpassa sig till ny teknik och sprida den till hela den offentliga sektorn jämfört med Sverige där kommuner ibland gör saker varje kommun för sig. Som tidigare statsminister för landet, har du några råd om hur vi kan bli snabbare, som er?

– Även i Danmark får vi ibland kritik för att vi är för långsamma med att rulla ut ny teknik, men du har rätt. Jag tror att en anledning till att vi är relativt effektiva när det gäller att rulla ut informations- och kommunikationsteknik är att vi har en väldigt strömlinjeformad offentlig sektor. Vi har bara 96 ​​kommuner – de är ganska stora – fem regioner, och en ganska effektiv regering och stat.

– Detta är såklart en fördel när man vill fatta snabba beslut och implementera dem relativt snabbt. Men jag vet att det i vissa länder kanske kan vara lite kontroversiellt att centralisera sina offentliga administrativa strukturer på det sättet som vi har gjort. Men vi gjorde det under min tid som statsminister och det finns både plus och minus, men när det kommer till cyberdelen och utbyggnaden av kommunikations- och informationsteknik kan det vara ett plus.