Så bidrar en digital skogsindustri till hållbar utveckling

Mistra Digital Forest är ett forskningsprogram med fokus på digitalisering i skogsbruk för en mer hållbar utveckling. Programmet har pågått i fem år och kommer att pågå ytterligare tre år.

– Med hjälp av digitala verktyg möjliggör vi mer effektiva beslut, vilket gör det möjligt att rikta åtgärder exakt där de behövs, säger programchef Sverker Danielsson.

Forskningsprogrammets bredd och aktiviteter bidrar till flera delar av hållbar utveckling. Inom ramen för skogsindustrins hållbarhet finns social hållbarhet – en plats för rekreation och återhämtning och miljömässig- och ekonomisk hållbarhet – effektivt användande av resurser på bästa sätt. Det senare gynnar även klimateffekten och biologisk mångfald.

På vilket sätt bidrar ert arbete till samhälle och skogsbruk?

– Vi kan skapa mycket värde för vår råvara genom att använda den på ett så klokt sätt vi kan, tack vare ett grundligt beslutsunderlag som är mer faktabaserat. Detta är viktigt för att ytterligare öka skogens rekreationsvärde, tillväxt, biologisk mångfald och för att se till att skogen gör en stor klimatnytta.

Utveckling av laserskanning – stort fokus i forskningsprogrammet

I årsrapporten framhålls bland annat utvecklingen inom laserskanning och automation. Laserskanning med hög upplösning bidrar på flera sätt till den hållbara utvecklingen inom skogsindustrin. Skanningen sker från flygplan över hela landet.

– En överblicksbild kan vara att gran är dominerande, men visar också vilka andra trädslag som förekommer. Dataunderlaget kan underlätta i produktionssystemet eftersom kunskapen finns redan innan leverans sker till sågverk och massabruk. Det är även ett steg mot att öka spårbarheten med ett bättre informationsflöde från skog till industri. Den industriella verksamheten kan dra fördelar av att vara förberedda på vilken typ av råvara som kommer att levereras under kommande period, förklarar Sverker Danielsson.

Bevara kulturlämningar – en viktig del i skogsägarnas arbete

Något som man kanske inte tänker på är att skogsägarna har höga krav på sig att skydda kulturlämningar vid avverkning. Dessa kan vara svåra att upptäcka och det är ett stort ansvar att leva upp till. Här kan laserdata förenkla arbetet.

– Tack vare den avancerade tekniken kan vi registrera kulturlämningar i det digitala underlaget, vilket underlättar både uppföljning och planering av skogliga åtgärder eftersom precisionen är hög, säger Sverker Danielsson.

Automation – ny möjlighet för maskinförare och maskinutveckling

Automation är en annan viktig del i skogsindustrins digitala utveckling. Bland annat kan autonoma funktioner underlätta för operatörernas arbete.

– Maskinföraren får hjälp att planera sin körväg utifrån minimerad körtid, bränsleförbrukning och markskada. Verktygen bygger på ett dataunderlag med hög kvalitet, vilket vi har i allt större utsträckning i Sverige, förklarar Sverker Danielsson.

Därför befinner sig skogsindustrin i ett digitalt skifte

Det sker en snabb utveckling inom skogsindustrin av datainsamling samtidigt som man klarar av att bearbeta den stora mängden data. Teknikutvecklingen som finns på andra områden börjar nu appliceras i skogsbruket. Dessutom finns ett stort intresse av att förstå mer kring skogens möjligheter och leverera konkreta värden.

– Med högupplöst data över stora områden kan dagens skogsbruk utvärderas utifrån de parametrar man är intresserad av och jämföras med tänkbara alternativ. Vi har idag vassa verktyg för att skriva fram skogen 10, 50 eller 100 år baserat på planerade åtgärder under den tiden. Skogen innebär ofta svåra avvägningar mellan olika värden och att kunna göra dessa utvärderingar är därför mycket värdefullt.

Unika samarbeten driver utvecklingen

Sverige är unikt på det sätt att 70 procent av landets yta består av skog. Det bidrar till att vi som skogsindustri ligger långt fram i utvecklingen, tillsammans med Finland som har ett liknande landskap.

– Vi har dessutom en vana att arbeta branschgemensamt med olika aktörer som samlas och vill arbeta enat för att utveckla branschen. Det är en styrka för oss i Sverige och det händer att internationella gäster blir förvånade när de hör att vi samlar konkurrerande företag runt samma bord för att jobba tillsammans med forskning. Dessutom är våra forskningsinstitutioner och universitet i absolut framkant i sina spetsområden.

Den digitala framfarten i skogsbranschen pågår, men hänger alla med? På det svarar Sverker Danielsson att det är naturligt att det finns brister i den digitala kompetensen på alla nivåer, från maskinförare till ledningsgrupp. Forskningsgrupper från Umeå universitet hjälper Mistra Digital Forest med frågeställningar i stort vad gäller implementering av digitalisering i skogsbranschen.

– Detta innebär ett nytt sätt att arbeta inom skogsindustrin, för alla inblandade. Målet är att erbjuda kurspaket till verksamma aktörer i branschen. Skogsbranschen är inte ensam om den här digitala transformationen, från en analog och traditionell bransch till att använda avancerade digitala verktyg, menar Sverker Danielsson.

Avslutningsvis, vart kommer tekniken att göra mest nytta för skogsbruket?

– Det vi kallar precisionsskogsbruk. Rätt åtgärd på rätt plats. Det vill säga att tack vare insamling av data med exempelvis laserskanning få detaljerad information om skoglig tillväxt, trädslag, volym och indikatorer för biologisk mångfald som kan ligga till grund för svåra avvägningar vad gäller hur skogen gör mest nytta. Många är idag intresserade av att skogen ska tjäna just deras syften och vi kommer i framtiden att kunna måloptimera bättre med hjälp av digitala verktyg och på så vis öka värdet av skogen, såväl det miljömässiga som det sociala och det ekonomiska, avslutar Sverker Danielsson.