Universitet och sex kommuner reder ut varför digitalisering ofta misslyckas

– Det här projektet är unikt i Sverige. Jag känner inte till något liknande i Europa heller, säger Katarina Gidlund, professor i informatik vid Forum för digitalisering, Mittuniversitetet.

Enligt diverse studier misslyckas mellan 70 och 90 procent av alla digitaliseringsprojekt. Ett misslyckat projekt kan betyda olika saker, bland annat att man överskrider ursprunglig budget, går över avsatt tid eller inte lyckas leverera det man lovat. Ju större projekten är, desto oftare misslyckas dem.

– Det är egentligen inte så konstigt eftersom digitalisering är relativt nytt. Under våra första 30 år av industrialisering gick det inte heller speciellt bra. 

För att komma åt problematiken har Mittuniversitetet startat en ny forskarskola som kallas GovTech Challenges. Skolan är ett projektsamarbete med Region Västernorrland och de sex kommunerna Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Timrå, Nordanstig och Ånge. 

Legitimitetsglapp mellan användare och politiker

I arbetet ska sex doktorander, som i grunden är alltifrån sociologer, statsvetare och informatiker, utföra multivetenskaplig digitaliseringsforskning tillsammans med offentliga aktörer. Katarina Gidlund är projektledare för forskarskolan.

– För att förstå komplexiteten är det viktigt att doktoranderna kommer ifrån många olika discipliner, studieobjektet är så pass rörligt och komplicerat så det behöver ringas in från många olika håll. När det kommer till digitaliseringsinitiativ är förhoppningarna ofta höga där både effektiviteten och smidigheten ska öka, men det är inte alltid så det blir i praktiken och vi behöver förstå varför.

– Det finns ett legitimitetsglapp mellan politiken som pratar om framtidsvisioner och de faktiska användarna som står där med den nya tekniken. Ett liknande glapp finns även mellan chefer i offentliga verksamheter och personerna "på golvet" som faktiskt utför vår välfärd. Vi måste lyfta den frågan och komma åt problematiken.

Projektet finansieras till hälften av Mittuniversitetet och till hälften av region Västernorrland och de sex kommunerna. Aktörerna har arbetat under lång tid tillsammans för att ta fram de viktigaste områdena.

– Behovsägarna, det vill säga de sju offentliga aktörerna, är väldigt modiga. Sveriges offentliga digitalisering handlar ofta om att visa upp positiva exempel, men inte prata om problemen. Nu har de gått med på att öppna upp sina verksamheter och visa på utmaningarna.

– Tanken är inte att vi ska söka fel utan att vi ska försöka få en djupare förståelse för utmaningarna.

"Bidrar till stor samhällsnytta"

Doktoranderna ska granska ett antal olika områden inom de sju aktörernas digitaliseringsprocesser. Exempelvis ska de undersöka leverantörsförmågan när det gäller att leverera bra digitala lösningar till offentlig sektor, datakvalitet som ligger till grund för datadriven verksamhetsutveckling och ansvarsutkrävande vid dyrbara digitaliseringsinitiativ som slagit fel.

Därtill ska man granska dess värderealisering, det vill säga hur löften infrias och om det finns någon verklig nytta med digitaliseringen.

– Vi kommer att nagla fast det offentligas digitalisering från så många olika håll som möjligt, på djupet och långsiktigt. Det ska inte gå att smita ut bakvägen och skylla på något som sen inte följs upp. Att delta i projektet innebär att de här verksamheterna blottar sig och de brister som finns i deras respektive digitaliseringsprocesser, säger Katarina Gidlund.

– Samtidigt är det här ett utbrett problem i hela landet och alla vill ju bli bra på det, så region Västernorrland och de sex kommunerna kommer att bidra till stor samhällsnytta.