Drönare och AI spårar invasiva arter i Sverige

– För att hitta renkavlen använder vi en drönare som bär på en kamera. Drönaren flyger över fälten och tar en mängd bilder med bra upplösning. Bilderna analyseras sedan med hjälp av AI och vi får på så sätt fram var på fälten renkavlen finns, säger Mattias Dahl vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och en av forskarna i drönarprojektet, i ett pressmeddelande.

Minskar skördar med 30 procent

Invasiva arter är arter som för det första har tagit sig till, eller hamnat på, geografiska platser där de inte hör hemma, och som för det andra därför lyckas slå ut redan etablerade arter. Gräsarten renkavle är ett sådant exempel, vilket är särskilt bekymmersamt för jordbruket.

– Det här gräset minskar skördarna med 30 procent till en början och upp till 60 till 70 procent om det får riktigt fäste, säger Mattias Dahl.

96-procentig upptäckningsgrad

Genom att träna en AI på bilder hur en renkavle ser ut, från liten planta till färdigväxt gräs, och sedan förse den med nytagna drönarbilder på odlingar, blir det lättare att hitta den invasiva arten och att i förlängningen angripa den mer precist.

Halvvägs in i projektet är professor Mats Pettersson väldigt nöjd med resultaten.

– Vi har lyckats nå 96 procentig upptäckningsgrad av renkavle på våra testfält vilket vi är väldigt nöjda med, säger han.

För slippa att bespruta i odlingar i onödan hoppas Mats Pettersson att drönarmetoden ska kunna hjälpa lantbrukare.  

– Vi skulle kunna förse traktorerna med koordinater med hög precision som information om exakt var bönderna ska bespruta. Det skulle minska mängden besprutning och förhindra att renkavle får fäste, säger han.

Backas av EU

Projektet stöttas av European Innovation Partnership, EIP-Agri, och på Jordbruksverket är man glad över satsningen.

– Det här projektet är ett praktexempel på hur bra det blir när innovatör, forskare, lantbrukare och rådgivare jobbar tillsammans, säger Inger Pehrson, Landsbygdsnätverket och som hjälper de som söker innovationsstödet.