AI och skalbar digitalisering på Akademiska sjukhuset

– Det viktigaste vi har framför oss nu är att frigöra tid och förenkla de administrativa arbetsuppgifterna för vår vårdpersonal och alla som på olika sätt arbetar inom hälso- och sjukvården. Detta är vår största utmaning, säger Olle Bergdahl, digitaliseringschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Olle Bergdahl drar kortfattat “berättelsen ”, som han själv kallar den: Sverige har en åldrande befolkning och offentlig sektor står inför en enorm kompetensutmaning, varför vårdpersonal måste få möjligheten att utföra det arbete de är bra på, och administrativa, repetitiva arbetsuppgifter måste effektiviseras bort. Detta är en utmaning som varje kommun och region står inför.

Akademiska sjukhuset vill delvis lösa denna utmaning genom om att ta bort tidstjuvar. Det handlar i första hand om att minska mängden dubbeladministration. Idag är det nämligen ofta så att samma information måste föras in i flera olika system.

Utvecklingsmodell för framgångsrika system

Som ett led i det arbetet inför Region Uppsala och Akademiska sjukhuset en utvecklingsmodell som heter Systemlivscykelmodellen. Den baseras på ISO-standarden 15288.

– Denna ska hjälpa oss att göra verksamheterna skickligare på att strukturera behov och krav vid en systemförändring. På så sätt kan vi säkerställa ökad kvalitet i arbetet med våra system. Vi sätter användarnas och verksamhetens behov i första rummet med målet att uppnå framgångsrika system och samtidigt minska risker. Det finns också utrymme för innovation inom ramarna för denna modell, och att koppla samman digitalisering och innovation är något som jag personligen brinner för.

Skalbar digitalisering

Olle Bergdahl känner förstås av det utmanande, ekonomiska läget för Sveriges regioner, och understryker därför vikten av uppföljning av nya processer och innovationer. Det är en stor fördel om det man satsar på är skalbart.

– Det digitala är ju i teorin oändligt skalbart. Då är det naturligtvis bra att vi kan lära av varandra, kopiera och implementera smarta lösningar på flera av sjukhusets olika enheter.

Precisionsmedicin och hemvård

Men det är inte enbart en större åldrande befolkning som bidrar till att kompetens måste tas om hand och att tid måste sparas. Det handlar enligt Olle Bergdahl också om de förväntningar vi medborgare har på vården.

Den ena delen handlar om att vi kommer att förvänta oss en mer personcentrerad och individanpassad vård. Det är bland annat resultatet av forskning på människans arvsmassa och gener som gör det möjligt att helt eller delvis skräddarsy så kallad precisionsmedicin utifrån varje persons unika förutsättningar.

Den andra delen handlar om våra förväntningar runt hemvård och möjligheten för monitorering på distans.

– Vi ser en ökad efterfrågan i båda dessa exempel. Hem- och distansmonitorering är något som ligger väldigt högt på vår prioriteringslista. När det handlar om individanpassad vård och precisionsmedicin är mycket avhängigt på att vi får så bra tillgång till patientdata som möjligt.

Vi har länge hört att det borde bli enklare att dela data mellan system såväl inom en region som mellan regioner. Hur går det arbetet?

– Vi kommer historiskt från ett läge där varje system har burit sin egen information till ett läge där vi förväntar oss att kunna dela data mellan system, och att hälsodata ska finnas tillgänglig oavsett var den är skapad. Det är glädjande att det pågår utredningar om hur detta kan skyndas på, och vi driver flera projekt tillsammans med andra regioner för att förenkla arbetet. Men till syvende och sist är det ju juridiska frågor som måste hanteras, vilket i dagsläget håller tillbaka oss och begränsar oss.

Vad blir skillnaden för mig som patient om dessa juridiska knutar löses upp?

– Att vi i vården får en mycket bättre bild över dig som patient och om hur din vårdhistorik ser ut. Det är viktigt både för diagnos och för behandling. Detta kan i sin tur leda till en mer proaktiv vård, som vi ju också pratar mycket om. Med bra data kan vi fatta bra beslut, med dåliga data blir det tyvärr ofta dåliga beslut. Det är även viktigt att möjliggöra hälsodata för sekundäranvändning, det vill säga för forskningsändamål.

AI stor betydelse i framtidens vårdsektor

Precis som många andra spår Olle Bergdahl att AI är en teknik som kommer att fortsätta att växa i betydelse under 2024 på flera områden, och så även för honom och hans kollegor på Akademiska sjukhuset.

Utöver att förenkla arbetsdagarna för vårdpersonalen, är det en teknik som får större och större betydelse inom den faktiska verksamheten, exempelvis genom att tolka röntgenbilder inom strokevården. Även inom läkemedelsforskning gör tekniken framsteg.

Specifikt generativ AI kan komma att spela en betydande roll för vårdens patienter.

– En generativ AI skulle kunna hjälpa oss att översätta det språk som läkare använder i journalerna om oss, och ge varje enskild patient en mer förenklad, enhetlig och interaktiv bild av sin vårdhistorik.