Teknikföretagen: Sluta "vänta och se" – industrin står inför ett vägval

Svensk teknikindustri är kunskapsintensiv. Trots att vi är ett glesbefolkat perifert land i norr är vi bas för innovationsverksamhet hos en rad ledande globala bolag. Volvobolagen investerar exempelvis årligen cirka 25 miljarder kronor i egen forskning och utveckling (FoU) i Sverige. Motsvarande för Ericsson är cirka 12 miljarder kronor, 8 miljarder för Scania, 2 miljarder för Saab och 1,4 miljarder för ABB.

Tack vare dessa och övriga teknikbolags investeringar genereras arbetstillfällen och exportintäkter till Sverige. Det är avgörande för AB Sveriges konkurrenskraft och möjligheten till ett gott liv för alla svenskar.

Tre orosmoln

Det finns dock tunga orosmoln på horisonten, och Sverige som land kan inte luta sig tillbaka.  

För det första pågår en teknologikapplöpning mellan USA, Kina och EU där ny teknik har blivit ett viktigt politiskt verktyg för att stärka konkurrenskraften, totalförsvarsförmågan och den gröna omställningen. Tillgången till teknik kan därför inte tas för given och bolag behöver bygga egen kapacitet och förmåga för att kunna hantera den geopolitiska situationen.

För det andra är utveckling av teknik dyrt, komplext och tidskrävande. Det krävs stora FoU-investeringar för att kunna hänga med. Industrin har redan ökat sina investeringar och söker allt oftare samverkan med andra aktörer för att katalysera utvecklingen.

För det tredje är resurser ändliga och begränsade. Tillgången till spetskompetens inom exempelvis AI, avancerade material och elektronik är redan en bristvara och konkurrensen är hård. För att kunna hänga med krävs en strategisk inriktning och noga överväganden kring vilka kunskapsområden som ska prioriteras.

Andra länder har genomfört analyser

Regeringar i andra länder har redan gjort analyser av utmaningarna och dragit tydliga slutsatser. Följaktligen görs betydande satsningar för att öka attraktionskraften för investeringar i teknik- och kunskapsutveckling hos våra konkurrentländer. Det handlar om långsiktiga, strategiska initiativ där staten och industrin gör gemensam sak för att flytta fram positionerna.

I Sverige har utvecklingen inte varit lika offensiv. Investering i ny teknik riskerar därför att förläggas utanför Sveriges gränser. Omfattningen går inte att avgöra, men enligt en uppskattning bland Teknikföretagens större medlemmar står nu mellan 30-50 procent av teknikindustrins befintliga FoU-investeringar och väger. För nya investeringar är andelen påtagligt högre: 80-100 procent. Det borde stämma till eftertanke. Politik spelar roll och beslut får konsekvenser.

Idag saknar Sverige en samlad ambition om teknikledarskap, det vill säga en målsättning att vi ska vara först med att utveckla och använda ny teknik. Ta 5G som exempel. Det är en innovationsplattform som möjliggör helt nya typer av tillämpningar genom säker, snabb och robust trådlös uppkoppling. Fördelarna kan räknas i miljarder kronor och den är perfekt för både svensk industri och självbild. Sverige var först ut med 4G men bland de sista att möjliggöra 5G. Idag får teknikindustrin och operatörerna jobba från ett underläge och försöka komma ikapp. Det måste vi gemensamt ändra på.

Vikten av att våga välja

Från teknikindustrins perspektiv kan vi också konstatera att välriktade åtgärder för att stimulera teknikutveckling och relevant kunskap påfallande ofta kännetecknas av kortsiktighet och underfinansiering. Ryckigheten i insatser ger låg verkningsgrad och begränsade synergieffekter.

Det finns goda exempel som bland annat regeringens utmärka satsningar på programmet för Avancerad digitalisering, forskning om 6G och förstärkt digital säkerhet genom cybercampus. Utmaningen är dock att insatserna förefaller komma slumpmässigt utan koordinering och helhetstänk.

Detta är bekymmersamt, vilket samarbetsorganisationen OECD betonat i sin genomlysning av Sveriges teknikpolitik. Vad som behövs enligt organisationen är bland annat en ökad tydlighet från regeringen. Sverige kan inte vara bäst på alla områden – så det blir viktigt att våga välja. Tillgängliga resurser behöver användas strategiskt och sammanhållet inom svenska styrkeområden.

Strategiska innovationsprogram

Ett av de viktigaste verktygen för att nå resultat är strategiska innovationsprogram. Inom dessa gör teknikindustrin och staten gemensam sak och de offentliga resurserna används för att möjliggöra för universitet, institut och mindre företag att lösa utmaningar tillsammans för industrin.

Det handlar om samverkan där industrin står för sin egen kostnad, och mervärdet är tydligt. Under de tio år som strategiska innovationsprogram varit verksamma har avkastningen i genomsnitt motsvarat sju kronor per investerad krona. Modellen är ett framgångsrecept som vi behöver se mer av. Statliga anslag till forskning och innovation behöver öka till en nivå som är i paritet med andra ledande innovationsländer och medlen behöver gå till att premiera innovationsprogrammen. 

Politiken spelar roll

Från teknikindustrin välkomnar vi att regeringen nu har ambition att skapa en ny industristrategi, och vi ser det som särskilt angeläget att strategin inkluderar teknik- och kunskapsområden som är viktiga för konkurrenskraften och därmed verksamheterna och jobben i Sverige. 

Förhoppningarna är stora på en kraftfull nivåhöjning vad gäller ambition och finansiering. Den kommande forsknings- och innovationspropositionen har en unik möjlighet att vara en gamechanger. Teknikindustrin behöver göra fortsatt stora investeringar i innovationsaktiviteter för att bibehålla sin konkurrenskraft. Frågan kvarstår dock om dessa kommer att ske i Sverige. Här kommer politiken i närtid vara betydelsefull.

Patrik Sandgren, näringspolitisk expert inom digitalisering, Teknikföretagen