EIC: Vägen till 2050 kantas av AI och plantor

– Europeiska innovationsrådet (EIC) är ett teknikneutralt organ, men vi håller förstås koll på trender. En trend är kombinationen mellan fotonik, kvantmekanik och AI, och de hör ihop eftersom att mer kraft behövs i vår informations- och kommunikationsteknik (ICT) för att skapa en adekvat miljö för AI att arbeta i. Men det går också att andra hållet eftersom de nya typerna av hårdvara kräver specifika programmeringsfärdigheter, säger Michiel Scheffer, styrelseordförande för Europeiska innovationsrådet.  

– En annan viktig trend vi ser är allt som har med grön teknik att göra. Bland annat nya sätt att utvinna energi, ny batteriteknik, och nya, fossilfria material.

Det finns många undersökningar vars slutsatser är att vi inte rör oss tillräckligt fort fram. Är du också av den uppfattningen?

– Det beror på vilken tidshorisont man har. Något som har blivit nytt senaste tiden i såväl Sverige som i övriga EU är att vi inte längre enbart finansierar forskningsprojekt, utan vi vänder oss mer och mer till att investera i bolag som utvecklar ny teknik för att hjälpa dem att nå marknaden. Det skyndar på saker och ting, men jag håller med om att vi rör oss för långsamt. Vi har bara drygt 25 år på oss att göra denna brådskande omställning, samtidigt som vi har en åldrande befolkning som kräver att vi effektiviserar vår produktivitet.

– Men detta är inte bara en politisk fråga, utan också en fråga för forskare, och en fråga om att ta bort barriärer. Jag tror att det i länder som Sverige, eller mitt hemland Nederländerna, finns ett motstånd mot att förändra vanor och förändra hur vårt landskap ser ut, men vi har inget val.

Vad kan vi göra för att skynda på detta?

– En sak som EIC och EU-kommissionen kan göra är att förenkla procedurer, och göra dem mer förutsägbara och repeterbara, så att organisationer inte behöver göra ansökningar för ekonomiskt stöd ett år i taget. Man ska kunna planera för att det kommer investeringar även nästkommande år. Vi blir mer trovärdiga och pålitliga på så sätt. Och om vi investerar i ett projekt ska företaget bakom veta att om de når marknaden finns de regulatoriska förutsättningarna på plats för att ”blocka” den gamla tekniken som ska fasas ut, och som möjliggör den nya tekniken.

Du har nämnt den gröna omställningen. Vad ser du för intressanta innovationer på det området?

– Jag är lite partiskt för jag har arbetat inom det området i 20 år, och jag gillar allt som vi kan göra med växter. I bland annat Sverige, Finland och Estland finns det faktiskt en stor mängd bolag som har lyckats framställa textilmaterialet viskos på bomulls-, trä-, och jordbruksbaserat avfall. Det är en väldigt intressant trend. När vi når 2050 måste vi göra allt med växter.

– Plantor och växter är intressanta på så sätt att du kan använda den övre delen för att framställa olika slags mat, kosmetika, eller läkemedel, medan du kan använda den nedre delen, stjälken, för att framställa exempelvis bioplast.

Utöver det, finns det andra tekniska innovationer som du tror kan ha en stor effekt framöver?

– När det handlar om produktivitet är AI viktigt, eftersom det möjliggör för bolag och andra organisationer att bli bättre på att se vem som behöver vad. Du säljer alltså inte bara det du har, utan du säljer det som folk verkligen behöver.

– En annan fördel är att AI kan skynda på procedurer. Vi arbetar exempelvis med ett bolag som har utvecklat en produkt som skyndar på analyser av röntgade lungor. Med den tekniken kan du med hjälp av två läkare få en diagnos på 15 minuter, istället för att få samma resultat under ett två timmar långt möte med åtta läkare. Effekten blir att du kan operera fler människor med bättre resultat.