Gas, samarbete och målbild viktigt för AI-framgång i offentlig sektor

Vi hörde det så sent som förra veckan på E-förvaltningsdagarna: Sverige ligger trots allt ganska bra till på digitaliseringsresan men halkar relativt sett efter. Vi är ”irriterande lagom”, som Diggs generaldirektör Anna Eriksson utrycker det under konferensen Digitalisering i offentlig sektor (Dios) i Stockholm.

”Vi tar det för lugnt”

– Vi har potentialen att skapa samhället vi behöver ha, men vi tar det för lugnt i Sverige. Det finns många andra runtom oss som agerar mycket mer. Vi måste arbeta tillsammans, och ha en tydlig och gemensam målbild om vart vi ska, säger hon från scen.

När Anna Eriksson får Voisters fråga om vem som ska ta ledartröjan, eller om någon ens behöver bära ledartröjan, i Sveriges fortsatta digitalisering och AI-utveckling, svarar hon något oprecist att politiken har ett ansvar att peka ut riktningen åt offentlig sektor, men att vi, genom våra kommuner och regioner, har en väl fungerande decentraliserad styrning i landet, och att vi därför måste göra detta tillsammans och att vi måste lära av varandra.

– Min förhoppning är att alla, från kommuner till myndigheter, kan innovera och utvecklas tillsammans. Det är inte bra om alla enbart gör det var och en för sig, säger Anna Eriksson.

AI, lagar och regler

Som med mycket ny innovation dröjer det ett tag innan juridiken och lagstiftningen hinner ikapp. Men inom EU har man nu etablerat AI Act för att, som EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) uttrycker det, ”se till att ha fungerande spelregler som främjar innovation och startups som utvecklar produkter och tjänster genom AI”.

– Det handlar också om att minska riskerna som AI leder till, det vill säga att minska risken för brott och för att konsumenter luras, säger hon under sitt anförande på scen. 

”Vänta inte!”

AI-rådgivaren Tony Mc Carrick representerade i huvudsak konferensens huvudsponsor Atea under sina två framträdande på scen, men han ombads också att ha kommunhatten på, givet sin tidigare roll som it-chef i Södertälje kommun. Han slår precis som Anna Eriksson ett slag för gränsöverskridande och skalbara lösningar.

– Sedan jag lämnade har kommunen arbetat tillsammans med ett AI-bolag för att ruttoptimera de turer som återvinningsbilarna från Telge gör i staden. Det är hållbart både ur klimat- och arbetsmiljösynpunkt. Och poängen är att det är skalbart och skulle gå att upprätta på liknande sätt i Sverige, och på andra platser i världen, för den delen. Det blir bättre än när vi skapar lösningar i våra silos, säger han.

På frågan om vem som bär ledartröjan, svarar han kort och gott:

– Varenda en av oss – vänta inte! Detta är upp till oss själva.

AI – först verktyg, sen förmåga

Dan Nordell, AI- och digitaliseringsstrategi på Skatteverket, utvecklar bland annat AI-lösningar med öppen kod som man hoppas att andra offentliga aktörer ska kunna dra nytta av. På tal om att inte vänta och att våga satsa, bjuder han under ett panelsamtal på ett misstag han och hans kollegor gjort på myndigheten: att kalla AI för ett ’verktyg’ istället för en ’förmåga’.

– Vi har kallat det för ett verktyg i alla år, vilket har lett till en liten jobbig situation när alla ledare ska budgetera. ”Det är bara ett verktyg, så det får vi ta sedan.” Men resultatet av AI är ju intelligens, och det är ju en förmåga och inget annat. Maskininlärning är ett verktyg, men det vi får ut är en förmåga. Det är när vi kan höja denna som vi lättare kan se vår vision för verksamheten och samhället i stort, säger han.

Theo Andersson, omvärldsbevakare på Digg, tycker att mål och vision är bland det viktigaste för den som vill satsa på en ny teknik som AI – vad ska denna nya förmåga åstadkomma och för vem?

– Vad är målbilden och hur ser behov finns? När tekniken är mogen, vem förvaltar den på lång sikt? Utgå från en målbild och se dig själv i samhället om tio år, och den nytta som ska läggas till på vägen, säger han.