"Gör upp med pojkklubbsmentaliteten i techbranschen"

Kvinnor har varit sanna techpionjärer, och de har i många fall gjort mycket mer än männen för den teknologiska utvecklingen. Trots det har kvinnor som den svenska datapionjären Elsa-Karin Boestad-Nilsson inte fått det erkännande som de rimligen borde ha fått.

I dag är intresset för programmering lågt bland kvinnor. Kan det ha att göra med avsaknaden av kvinnliga förebilder? Alla känner vi till namn som Mark Zuckerberg, Bill Gates och Jeff Bezos, men i en studie från PwC 2017 kunde 78 procent av de tillfrågade inte nämna en enda känd kvinna i techbranschen. I samma studie betraktade endast tre procent av kvinnliga universitetsstudenter en karriär inom techbranschen som sitt förstahandsval.

Kanske har dessa två siffror med varandra att göra. Att se sig själv göra en karriär inom programmering och tech kan bli svårare om det inte finns föregångare som har visat vägen.

Trots att unga kvinnor är lika bra eller bättre än unga män inom naturvetenskap och matematik i grundskola och gymnasium, är de gravt underrepresenterade inom framtidsyrken där dessa discipliner tillämpas. Utöver bristen på förebilder är det också generellt sett svårare att etablera sig för de kvinnor som väljer att starta och driva företag.

Bolag med enbart kvinnliga grundare lockade under 2021 bara till sig 0,5 procent av svenska riskkapitalinvesteringar, visar en kartläggning som riskkapitalbolaget Unconventional Ventures har gjort. Den stora majoriteten av finansieringen går till en homogen grupp av vita, uteslutande manliga grundarteam. Detta trots att vi vet att mångfald i grundarteam genererar högre avkastning.

Vi har gått från en period där kvinnliga pionjärer spelade en central roll för den tekniska utvecklingen och gick i bräschen för många stora tekniska framsteg, till en situation där unga kvinnor väljer bort tech i brist på förebilder och kapital.

Bilden av en bransch som huvudsakligen manligt kodad handlar också om den rådande kulturen. Pojkklubbsmentaliteten, där vissa män rekryteras slentrianmässigt baserat på bekantskap snarare än merit, riskerar att utgöra ett hinder för förändring. Obalansen resulterar i att kvinnors perspektiv förbises i den digitala omställningen som formar framtidens arbetsliv och samhället i stort.

Men nästa generation kan förändra den bilden. Bland ledare inom techsektorn med mindre än fem års erfarenhet utgör kvinnor en mycket högre andel, 29 procent – jämfört med 15-20 procent under tidigare år. Det finns alltså en positiv trend att ta rygg på. För att främja en jämnare representation mellan könen i den digitala utvecklingen, måste flera saker förändras framåt:

• Kompetensbaserade urvalsprocesser vid rekrytering
• Mätbara mål för jämställdhet
• Inkluderande kultur i akademi och arbetsliv
• Mer jämlik fördelning av riskkapitalet

Genom stegen ovan skulle den nya generationen kvinnliga ledare kunna bli de förebilder som så väl behövs. Samtidigt skulle vi kunna öka kompetensen inom områden som vi i dag lider brist på, exempelvis cybersäkerhet. Det är därför hög tid för såväl investerare som ledningsgrupper att ta ansvar för en mer inkluderande bransch och därmed säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning.

Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert

Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion