SKR: Digitaliseringen viktig utifrån senaste Ekonomirapporten

– Digitaliseringen är en viktig del i det effektiviseringsarbete som behöver ske, men också för att möta de krav som invånare ställer på kommuner och regioners välfärdstjänster. Därtill kommer digitaliseringen vara en central del för att hitta effektivare välfärdsleveranser för att kunna möta bristen på arbetskraft som väntar.

Bristen på arbetskraft inom välfärden, och Sveriges utmanande demografi, är ett område som rapporten belyser. Förändringar i välfärdsleveransen ska enligt SKR bland annat ske genom digital teknik och att kompetens används på andra sätt.

– Det finns en lång rad möjligheter. Konkreta exempel kan till exempel handla om en ökad användning av sådan välfärdsteknik som redan existerar idag, såsom läkemedelsautomater, nattillsyn med hjälp av kameror, men också automatisering av exempelvis försörjningsstöd eller användande av AI för diagnostisering av sjukdomar.

Här menar Ola Odebäck att ett viktigt steg blir att jobba närmre marknaden i upphandlingen av verksamhetssystem, som sker genom kommuner och regioners gemensamma inköpsbolag ADDA.

– Idag ser vi med jämna mellanrum hur upphandlade verksamhetssystem är starkt begränsande för att digitalisera och automatisera arbetsprocesser, och som inte ens en gång möjliggör informationsuttag eller delning. Detta är något vi måste råda bot på och där vi även kommer att inleda dialoger med leverantörer på marknaden, såväl etablerade bolag som bolag i andra länder inom EU.

Hur kan vi ytterligare accelerera transformationen av välfärden?

– Det finns regelverk som är hindrande för den digitala utvecklingen. Det kan handla om hinder för att dela information eller använda information från olika huvudmän. Nuvarande regelverk är inte formulerade med hänsyn tagen till de möjligheter teknikutvecklingen ger oss idag. Vi har också en egen hemläxa att göra när det gäller vår förmåga att införa ny teknik och tillvarata digitaliseringens möjligheter, men också att hämta hem de vinster som uppstår vid en förändring. Det kan handla om att öka kvalitén eller höja effektiviteten i verksamheten.

Utöver att regelverk ska gå i takt med digitaliseringens möjligheter, och ett ökat fokus på kvalité och effektivitet, ser Odebäck att vi måste bli bättre på att lära av varandra.

– Vi behöver också bli bättre på att stimulera de kommuner och regioner som är längre fram, att just vara längre fram och inspirera samt visa på möjligheter. Baserat på dessa erfarenheter ska vi kunna både skala upp de goda exemplen och tillgängliggöra dem.

Vill förändra regelverken för fjärrundervisning

Ekonomirapporten lyfter också möjligheterna med fjärrundervisning som en viktig komponent för att öka tillgången till lärare, dels i vissa ämnen, dels i regioner där bristerna är stora. Fjärrundervisning, till skillnad från distansundervisning, handlar om att undervisas samma tid men i olika rum. Idag reglerar skollagen hur stor procent av undervisningen som får bedrivas genom fjärrundervisning. Det vill Ola Odebäck ändra på.

– Jag ser att den procentreglering som finns i skollagen, när det gäller hur mycket fjärrundervisning som får användas, behöver ses över. Den begränsar omfattningen för mycket. Dessutom vore det angeläget att i skollagen möjliggöra fjärrundervisning för yngre elever. Idag är fjärrundervisning främst tillåtet från högstadiet och uppåt. Fjärrundervisningen skulle kunna öka tillgången av behöriga och legitimerade lärare i små kommuner och landsbygdskommuner med stora avstånd, där behoven är som störst.

En annan utmaning för att fjärrundervisning ska fungera i praktiken handlar enligt Odebäck om att minska det administrativa arbete som kommuner behöver ägna sig åt, i form av redovisning till Skolinspektionen.

– Det är omfattande redovisning som krävs – på individnivå. Det handlar ju ofta om mindre kommuner som har små förvaltningar, som skulle behöva använda tiden till annat.

Även här finns lärandemöjligheter mellan kommuner som kommit längre och kommuner som har behoven men inte kommit igång. Det arbetar SKR i dagsläget med, och efterfrågar samtidigt att Skolverket tar fram framgångsfaktorer och stöd som kan säkerställa hög kvalitet.

Skolutveckling och nära vård i fokus

Samarbete och samverkan är återkommande ord när det gäller utveckling i offentlig sektor. Ändå sker det enligt Ola Odebäck inte i tillräckligt hög grad idag, och SKR behöver underlätta lärandet kring gemensamma utmaningar, utvecklingen av olika lösningar och framgångsrika arbetssätt. För närvarande jobbar SKR exempelvis ihop med, huvudsakligen små, kommuner för att stärka kapaciteten att bedriva förskole- och skolutveckling.

– Inom skolområdet har vi under 2023 intervjuat och haft workshopar med små kommuner, med fokus på kapaciteten att bedriva skola och skolutveckling. Vi håller på att landa i hur vi kan underlätta samverkan.

Utöver skolan är vården ett av SKR-medlemmarnas största uppdrag. Enligt Ekonomirapporten minskade antalet fysiska patientbesök hos yrkesgrupper andra än läkare kraftigt 2020, och detta har inte fullt ut kompenserats med digitala mötesformer. Det kan dock handla om hur vårdkontakter mäts, och spegla omställningen till nära vård, menar Odebäck.

– Dels kan det handla om en osäkerhet i mätning, då sjuksköterskor i primärvårdens digitala kontakter kan sorteras bort som information eller rådgivning, dels en förändring i arbetssätt eller tillgång till personal. Det är inte heller säkert att antalet kontakter tidigare var på den önskvärda nivån; rapporten innehåller inte en verksamhetsanalys utan konstaterar enbart antal registrerade kontakter. Tittar vi exempelvis på nära vårdomställningen handlar den bland annat om att vården ska skapa självständighet och trygghet, och därigenom minska behovet av kontakter. Den handlar också om att identifiera invånare med stora behov och många kontakter, och möta dem på nya sätt. Det i sig kan minska behovet av kontakter på totalen.

Om Ekonomirapporten

Ekonomirapporten utkommer två gånger per år och är utgångspunkten för regionernas och kommunernas egna prognoser och beräkningar av ekonomi och budget för året. Hela Ekonomirapporten finns här.