Teknikföretagen: Både högt och lågt i regeringens höstbudget
Finansminister Elisabeth Svantesson den 8 november 2022 med Kristersson-regeringens första budget, och Maria Rosendahl från Teknikföretagen. Foto: Wikimedia Commons, Teknikföretagen
Regeringen har lämnat in sin höstbudget och Teknikföretagen ställer sig positiv till vissa delar och negativ till andra. Arbetsgivarorganisationen välkomnar satsningen på cybercampus och fler ingenjörer, men oroas över att den industrinära forsknings- och innovationspolitiken ska hamna på efterkälken.
– Inte minst välkomnar vi satsningen på STEM-ämnen i skolan, på fler ingenjörer, cybercampus och fler platser på yrkesutbildningarna, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen, via ett pressmeddelande.
STEM-ämnen står för Science, Technology, Engineering och Mathematics, och inom detta område har nu regeringen aviserat en satsning för att få fler ingenjörer och högre kvalitet på ingenjörsutbildningarna. Detta är något som svensk industri har efterfrågat länge, och Teknikföretagen välkomnar vägvalet. Däremot anser man att satsningen skulle ha varit större.
Digitalisering bakas in i annat
När det gäller digitalisering bakas det i höstbudgeten främst in i andra områden, såsom den generella satsningen på ökad säkerhet. Ett exempel är uppbyggnaden av cybercampus för att öka kompetensen inom cybersäkerhet. Därtill beviljar man medel för att stärka forskning och utveckling inom 6G. Detta är positivt enligt Teknikföretagen, som dock även skulle vilja se nya robotlyft och en starkare vilja för att flytta fram positionerna inom digitalisering.
Regeringen avser även att ta fram en industristrategi, som ska sätta ramarna för hur Sverige kan fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor. Teknikföretagen ser med intresse fram emot en sådan strategi.
"Oroade över industrinära forskning och innovation"
Gällande forskning och innovation ställer sig Teknikföretagen positivt till regeringens nya innovationsprogram för civil-militära synergier. Detta då en ökad överföring av civila tekniker till försvarssektorn är en viktig del i Sverige försvarsförmåga, enligt arbetsgivarorganisationen. Dock ställer man sig negativt inställd till anslagsminskningarna som Vinnova får.
– Vi är oroade för att den industrinära forsknings- och innovationspolitiken inte ska få det långsiktiga lyft och den finansiering som behövs för att Sverige ska hävda sin tätposition som högteknologisk industrination.
– Staten ansvarar inom forskningen för flera aktörer som är viktiga för industrin att samarbeta med i form av akademi, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer, som till exempel Vinnova. Uteblivna satsningar på forskning och innovation för att hantera kriser här och nu riskerar straffa sig dubbelt längre fram, säger Maria Rosendahl.
Läs mer om ämnet:
