Så ser tidigare ÖB Sverker Göransson på Sveriges säkerhet

Hur tycker du att Sveriges militära säkerhet ser ut idag?

– Även om Försvarsmakten i mina ögon fortfarande är för liten, är den på en betydligt bättre i nivå idag, och man har fått möjlighet att öva förbanden på ett bra sätt. Men Sveriges säkerhet bygger på att samhället ska fungera i händelse av kris och krig. Civilförsvaret måste återbyggas, och vi har ganska stora utmaningar.

– Jag vill betona att vi kan ha hur bra försvarsmakt som helst, men om inte civilsamhället backar upp det, fungerar det ändå inte. Det finns en hel del att fundera på och arbeta med.

I slutet av 2012 konstaterade du, som dåvarande överbefälhavare, att Sverige bara skulle klara sig cirka en vecka i händelse av att främmande makt kom till Sverige. Har det blivit bättre sedan dess, och i så fall på vilka sätt? 

– För det första ska jag säga att jag valde den formuleringen för att säkerställa att alla svenskar skulle förstå vad jag pratade om. Skulle jag ha pratat i ekonomiska termer eller i planeringstermer hade inte alla hängt med. Samtidigt valde jag ett scenario utifrån vad vi rapporterar i de olika säkerhetssystemen i Europa, så det var inget konstigt i sig.

– Men faktum kvarstår: får du inte öva, inte rekrytera och inte skaffa nytt materiel, var det ungefär så länge som vi hade klarat oss. Om man jämför den miljön 2012 med var vi står nu tio år senare, har i princip hela Försvarsmakten övat ordentligt, rekryterat in nya soldater och sjömän, och tillfört ny materiel vilket gör att läget naturligtvis är bättre. Men det är fortfarande så att vi har en bit kvar.

– Om man tittar på de försvarsbeslut som fattats ska vi egentligen dubbla organisationen, i såväl marinen som i armén som i flygvapnet, och det har vi inte klarat av att göra ännu. Det återstår några år till att bygga upp detta. 

Ser du några uppenbara luckor?

– En lucka är att volymen är liten. Och när vi nu har ansökt om att vara med i Nato ska enligt Washingtonfördraget varje allierad stå för sitt nationella försvar själv. Då blir det viktigt att tänka på hur länge vi överlever om vi skulle bli utsatta. Ambitionen är att vi ska klara oss i upp till tre månader på egen hand, och riktigt där bedömer inte jag att vi är idag. Men det hänger också väldigt mycket på det civila försvaret. Det är inte antingen eller, utan det måste vara både och.

– Ledningssystem och robusta system som hänger ihop digitalt är oerhört viktiga. Vi har ju en tradition av ”just in time and just enough” som vi har levt efter väldigt länge. Det innebär att vi inte har fått bygga ihop systemen vilket vi också måste göra för att skapa en ledningsförmåga.

Vad är din bild allmänt av Sveriges cybersäkerhet?

– Jag tycker att försvarsmakten är väldigt duktig på det området. Det finns många kompetenser både i kvalificerad industri och i andra myndigheter, som är på en väldigt hög nivå. Det vi behöver är att bygga ihop allt. Men detta måste byggas ihop med det jag har kallat vårt civila försvar.

– Om du tar exempelvis betalningssystem eller kontroll över vattensystem eller elförsörjning, är detta sårbart idag och måste byggas robustare. Jag skulle alltså försiktigt säga att vi är relativt sårbara, men samtidigt duktiga. Vi kan utveckla detta på ett positivt sätt om vi tar fram nationella styrningar hur det ska gå till.

Du känns ändå relativt positivt inställd till framtiden, eller?

– Ja, jag hävdar att vi har goda förutsättningar att bygga det vi behöver. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns en utmaning i vår tradition av att ha ett mycket sektoriserat samhälle. Vi har olika departement som har ansvar för olika myndigheter, och myndigheterna har sina uppgifter och sina mandat. Det vi behöver göra nu, som jag vill understryka med emfas, är att bygga hängrännor mellan varandra. Länder som Ryssland, Iran och Kina agerar redan här och nu. Det är en miljö med påverkans- och cyberoperationer redan idag, som vi måste kunna skydda och hantera oss emot. 

– Vi har goda förutsättningar som land, och det blir ännu bättre när vi blir en del av Nato, för då kan alla de nordiska länderna agera i de här frågorna tillsammans.

Har du några tips till organisationer när det kommer till säkerhet?

– Ja, ibland skrattar ju folk åt att det ska finnas två sätt att identifiera sig, men jag vill understryka att det är just dessa styrkor som gör att våra nät blir mer robusta. Vi har sett flera exempel i Sverige där kommuner, regioner och myndigheter blir utsatta för påverkansoperationer från trollfabriker i andra länder. Det vi borde göra i industrin generellt är att börja tänka mer på säkerhetstermer, om alla företag gör det blir det bättre för alla.

Vilka är de tre viktigaste ledaregenskaperna när man en styr en stor organisation, som exempelvis Försvarsmakten?

– Det första och allra viktigaste är att vara en föregångsmänniska. De krav jag ställer på min omgivning på olika nivåer, måste jag leva efter själv. Annars kommer det att vara svårt, även i de svåraste stunderna, att be medarbetare att följa mig. De ska stå bakom mig, men helst nära, inte långt bakom, hehe.

– Det andra är att det är väldigt viktigt att ha tydliga mål och uppgifter för dem du arbetar med. Både mot förband och mot enskilda, i mitt fall. Och att vi kommunicerar detta så att vi är överens om vad vi ska åstadkomma. För det är när vi lägger ihop olika komponenter som vi kan bilda något större. Jämför det med idrottslag: Får man delarna i systemet att gå i takt med varandra blir effekten ännu större. 

– Detta leder till den tredje delen som jag också tycker är viktig. Jag brukar alltid säga att man ska vara beredd på att lyssna och förklara som chef. Det vill säga lyssna på dina medarbetare hur han eller hon uppfattar det, och ta det till dig. För det kan ju vara så att jag har uttryckt det luddigt om ett mål eller en uppgift, och lyssnar jag kan jag förtydliga så att vi är överens. Det är tre egenskaper som jag skulle säga är viktiga.