Offentlig sektors digitalisering går sakta – så ska arbetet accelereras

Under Almedalsveckan anordnade PWC seminariet: Har den digitala mognaden ändrats inom offentlig sektor de senaste fem åren? PWC har mätit offentlig sektors digitala mognad 2018, 2020 och nu 2023. I samband med seminariet presenterade konsultföretaget årets mognadsrapport, som 159 kommuner och regioner har deltagit i.  

Mätningen är uppbyggd efter en skala på 1 till 5, där 1 är låg digital mognad (man har inte har påbörjat sin digitalisering än), medan 5 är mycket hög digital mognad (digitalisering är integrerat i samtliga verksamheter). 2 på skalan innebär att man tagit fram en strategi som man påbörjat arbetet med, medan 3 betyder att den digitala strategin är implementerad i majoriteten av ens verksamheter.  

– Det finns fortfarande kommuner – 4 procent – som placerar sig på 1 på skalan. Men vi ser också att det rör på sig, och många går framåt på skalan. 2018 låg 54 procent på en 2:a men i år är det 33 procent; 2018 låg 18 procent på en 3:a men nu har den siffran fördubblats och ligger på 36 procent, säger Ola Johnsson, rådgivare intelligent automation på PWC.  

I rapporten har respondenterna även fått svara på vilka utmaningar som finns i digitaliseringsarbetet. Noterbart är att de största hindren är de samma i år som 2018 och 2020 – trots att det finns 16 svarsalternativ.  

De fyra största hindren är bristande kompetens hos ansvariga chefer, låg it-mognad bland personalen, otydliga processer i verksamheten och en ekonomi som sätter gränser.  

– Dock har de tre förstnämnda hindren minskat något i år, medan ekonomi har rusat med 15 procentenheter sedan 2020. I år ser 60 procent ekonomi och budget som ett stort hinder, vilket kan ha med det prekära ekonomiska läget att göra, säger Ola Johnsson.  

"Brist på gemensam riktning"

Även Patrik Sundström, tillförordnad vd på Inera, och Daniel Akenine, nationell teknikchef på Microsoft, kommenterade resultatet under seminariet. 

– Det har uppenbarligen skett en förflyttning i mitten, bland svaren 2 och 3 på skalan, men är den tillräcklig eller skulle den ha varit större?, säger Daniel Akenine.  

Patrik Sundström håller med om att utvecklingskurvan skulle kunna ha varit högre, men att bristen på ansvarsutdelning och gemensam riktning ligger Sverige i fatet och är en viktig orsak till att Sverige stått och stampat ett tag. Det finns inte heller något löfte till invånare och medarbetare, från norr till söder, vad de kan förvänta sig framöver. 

– Inte ens vi som arbetar med digitaliseringsfrågor fem dagar i veckan året runt, kan förstå vart Sverige är på väg när det gäller digitalisering. Hur ser den röda tråden ut? Vad ska komma från statligt håll de kommande fyra åren, och vad ska kommuner och regioner göra själva? Om inte ens vi vet det, då kan man inte förvänta sig en högre digital mognad hos de verksamheter som ska förändra sig och införa nya arbetssätt, säger han. 

Ny form för upphandlingar

Men det finns också en paradox rörande upphandlingar inom offentlig sektor, enligt Patrik Sundström: Å ena sidan behöver kommunsektorn gå ihop och skapa tydligare partnerskap med näringslivet, å andra sidan kan samordnade upphandlingar döda konkurrensen på marknaden.  

– Vi behöver hitta någon ny form där även näringslivet chippar in på standardiseringen som vi skulle vilja se på lång sikt. Här har vi exempelvis ett projekt inom socialtjänsten, där 150 kommuner gått ihop med fyra till fem ledande leverantörer. Där försöker man ta ett gemensamt ansvar för att modernisera system och på så sätt få ut mer invånarnytta.  

Daniel Akenine håller med.  

– Det är den där klassiska frågan om var innovation skapas: Är det i offentlig sektor eller i privat sektor? Svaret är i bägge delarna. En stor skillnad är dock att om man tar fram en idé i offentlig sektor kan det vara svårt att göra den realiserbar, men i privat sektor kommer man inte på själva innovationerna. Så de olika sektorerna behöver varandra.  

"Hitta en lagom-kriskänsla"

Ett sätt för Sverige att få till en snabbare digital mognad framöver kan vara att leta efter goda exempel utomlands, menar Patrik Sundström. 

– Vad har länderna som lyckats med stora transformationer tagit för grepp för att möjliggöra kraften på lokal och regional nivå? Detta är något vi borde titta mer på.  

Ett annat sätt, menar Daniel Akenine, kan vara att hitta tillbaka till någon form av kriskänsla, som vi hade under pandemin.  

– Vi hade ett annorlunda förhållningssätt till digitalisering under pandemin. Det gick mycket snabbare och det var nära till beslut, vilket i efterhand kanske inte alltid var optimalt. Men vi får inte heller gå tillbaka till känslan vi hade innan pandemin, utan vi måste hitta ett mellanting; en sorts "lagom-kriskänsla” i samhället.