Digitaliseringsministern: Vänta inte med att implementera AI

Den 16 maj anordnade Atea, Microsoft och AI Sweden ett AI-hackathon för offentlig sektor. Under dagen uppkom över 500 idéer inom olika områden som utbildning, vård och omsorg. På plats på hackathonet var digitaliseringsminister Erik Slottner (KD). Voister fick en exklusiv intervju med ministern.  

Vilka ser du är de största digitaliseringsutmaningarna för kommuner?  

– Några stora utmaningar är kompetensbristen samt förmågan och möjligheten att prioritera. Ska man komma igång med digitaliseringsarbetet, och exempelvis implementera olika AI-modeller, krävs att man har tid, vilja och tålamod. Detta måste man ha beredskap för. Samtidigt finns en brist på kompetens överallt inom det här området, och det är en jätteutmaning.  

AI för minskade kostnader 

Erik Slottner tror att AI-tjänster delvis kan lösa bristen på digital kompetens inom offentlig förvaltning. AI kan även hjälpa till att minska kostnader och öka effektiviteten.  

– AI har jättestor potential när det gäller att stärka välfärden. Till viss del kan AI lösa kompetensbristen, där en del AI-tjänster kan ersätta uppgifter som människor idag utför. 

– Sedan finns ju även en kostnads- och effektiviseringspotential, där vi kan minska kostnaderna och lägga pengarna på annat. Därtill har nya AI-tjänster potential att förbättra både utbildning och omsorg, och kvaliteten på tjänsterna där.  

Vilka möjligheter ser du för offentlig sektor att samarbeta med techbolag som Atea och Microsoft samt samarbetsaktörer som AI Sweden för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt som land?  

– Det är helt nödvändigt. Offentlig sektor kan inte jobba för sig och näringslivet för sig. Väldigt mycket av innovationen, drivkraften och framstegen vi gör sker hos de privata företagen. Nu måste offentlig sektor haka på den framgången och lära sig av den privata industrin. 

– Det blir också viktigt med tydlighet mellan offentlig förvaltning och näringslivet. Näringslivet kommer att utveckla merparten av tjänsterna men kommuner, regioner och staten måste identifiera sina behov, och vara tydliga med vilka tjänster man kan ha störst nytta av.  

I väntan på AI Act  

Förra veckan enades EU-parlamentets två ansvariga utskott om en linje kring AI. Lagförslaget, som kallas AI Act, innebär bland annat nya regler för ansiktsigenkänning och krav på riskbedömningar från företag och utvecklare.

Målet är att medborgare och konsumenter ska känna tillit och att EU:s värdegrund, inklusive mänskliga rättigheter, bibehålls. Europaparlamentet ska rösta om AI Act i juni, men exakt när förordningen kommer träda i kraft är ännu oklart. 

Hur kan Sverige hantera riskerna med AI tills att lagförslaget är på plats?  

– Det är bra att vi får en reglering av AI för att hantera riskerna som ändå finns. På vägen dit får vi vara iakttagande, aktsamma och hålla etiska diskussioner om hur vi ska nyttja AI, och var det är moraliskt försvarbart.

– Sedan är det värt att komma ihåg att bara för att AI används så är inte allt lagligt, exempelvis bedrägerier är självklart olagligt även om AI nyttjas. I debatten låter det ibland som att vi lever i någon sorts rättslöshet när det kommer till AI, men så är det ju inte. 

Men om vi jämför med exempelvis offentlig sektors användande av amerikanska molntjänster. Där har Schrems II-domen skapat vissa oklarheter kring vad som är lagligt, och offentlig sektor har väntat länge på besked. Finns det ingen risk att liknande situation händer här? 

– De AI-lösningar som är aktuella för offentlig sektor kommer inte att ingå i det förbjudna området. Men om det skulle finnas kommuner som funderar på att vänta med att implementera AI tills att AI Act träder i kraft, då är budskapet väldigt tydligt: Vänta inte, sätt igång nu!  

Vad har du för intryck av det du sett på AI-hackathonet idag? 

– Positivt intryck, såklart. Vad var det, 574 idéer? Det här är verkligen innovation på riktigt. Allt kommer ju inte driftsättas men kommuner och regioner har nu mycket att plocka ifrån.  

Erik Slottner avslutar intervjun med att skicka ett sista utskick till hela Sveriges offentliga förvaltning.  

– Håll inte på att vänta nu i 2-3 år. Börja inte med vision för att senare fokusera på implementering, utan gör detta parallellt. Visst, ni kan utveckla visioner, handlingsplaner och dylikt men under tiden behöver ni ringa in något eller några områden som ni sätter igång med, exempelvis bygglov.  

– Har man väl börjat med en implementering är det mycket lättare att ta steg nummer 2,3 och 4. Det första bungy jump-hoppet är alltid det jobbigaste, sedan kommer det att vara ett självspelande piano.