VR ska minska tvångsåtgärder i psykiatrin på Sahlgrenska
Avataren agerar olika beroende på vad medarbetaren säger. I filmen ovan visar Charlotte Hveem upp ett mindre bra bemötande med flit. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset
Sahlgrenska universitetssjukhuset använder VR för att utbilda vuxenpsykiatrins medarbetare i konflikthantering. I VR-miljön möter medarbetare upp en potentiell patient i form av en avatar, som blir våldsam ifall något går fel. Målen med projektet är en ökad trygghet för personalen och färre tvångsåtgärder av patienter.
Projektet som Sahlgrenska universitetssjukhuset driver heter Hot och våldsutbildning Deeskaleringsövning med avatar i interaktiv VR-miljö. Det går ut på att man med hjälp av VR utbildar medarbetare inom vuxenpsykiatrin att hantera konflikter.
Utbildningen fokuserar på att bemöta patienter som behöver rättspsykiatrisk vård eller beroendevård samt personer med affektiva sjukdomar. Charlotte Hveem, verksamhetsutvecklare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, leder projektet.
– I VR-miljön går medarbetaren in i en exakt kopia av väntrummet av Östra sjukhuset på Sahlgrenska. Där möter de upp en avatar som symboliserar en potentiell patient. Avataren agerar olika beroende på vad medarbetaren säger.
Kan du exemplifiera?
– Om medarbetaren svarar på fel sätt eller är arrogant och ointresserad kan det resultera i våld från avataren. Om medarbetaren bemöter avataren korrekt kan det bli lugnt och trevligt.
I värsta fall kan det leda till död, eller “game over”, inuti VR-miljön.
– Detta kan även exponera vissa brister i bemötandet; om någon medarbetare testar VR-miljön tio gånger och blir ihjälslagen av avataren varje gång kanske personen i fråga behöver lite coachning.
Alla ska få prova
Hela konceptet är uppbyggt utifrån medarbetarna. Framvik Produktion har tagit fram VR-miljön utifrån att personal inom rättpsykiatrin, på affektiva mottagningen och beroendevården, delat med sig av konflikthanteringsstrategier, och gett sin expertis kring vad som triggar och lugnar patienter. Och nu ska alla inom vårdmiljön få prova lösningen, om de vill.
– Exempelvis kan det vara bra även för administrativ personal vid psykiatrin att öva på hur de kan bemöta aggressioner i sitt vardagliga arbete. Sådana situationer kan vara stressande men nu får alla medarbetare en chans att träna i en säker miljö.
– Men alltifrån chefer till läkare ska få prova om de vill. Det första området där vi kör tester är inom akutverksamheten.
Förhoppningen: Färre tvångsåtgärder av patienter
En förhoppning är att vi på sikt inte ska behöva lägga någon person i bälte.
Projektet har två övergripande mål. Det ena är ökad trygghet för personalen, och det andra är att på sikt behöva ta till färre tvångsåtgärder av patienter. Det sistnämnda ingår i VGR:s mål för social hållbarhet 2030.
– Det skulle vara fantastiskt om vår personal kunde känna en ökad säkerhet i konfliktsituationer. En annan förhoppning är att vi – genom att bli bättre på att lugna ner situationer – även behöver ta till färre tvångsåtgärder. Att vi exempelvis inte ska behöva lägga någon person i bälte.
– Under de kommande åren kommer vi att göra regelbundna utvärderingar för att se om medarbetarna känner sig tryggare, om antalet tvångsåtgärder går ned och så vidare.
Ser du möjligheter att implementera VR på fler områden inom vården?
– Absolut, ett exempel kan vara krisstöd där medarbetare tränar på att bemöta närstående till drabbade vid katastrofer. Sådana situationer har vi annars inte så mycket möjlighet att träna på. Det kan handla om sprängningar eller andra masskadehändelser där det finns många närstående som är oroliga och förtvivlade. Då kan de behöva stöd för att inte utveckla psykisk ohälsa.
– Jag har också sett hur andra använder VR i fobiträning, exempelvis för de som är höjdrädda eller flygrädda. Jag vet dock inte vad forskningen säger om vilken nytta detta har gett. Men det är en intressant marknad och teknik, och möjligheterna är enorma på området, säger Charlotte Hveem.
Läs mer om ämnet:
