Swedish Edtech Industry: ”Anta den nya strategin så fort det går”
Jannie Jeppesen, vd, Swedish Edtech Industry. Foto: Voister
Det är bra att undervisning och elevernas digitala kompetens står i fokus, men fortfarande behövs mer resurser till lärarnas föränderliga profession. Så kommenterar Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry, det remissyttrande som nyligen lämnats in till följd av att regeringen pausat Skolverkets nya digitaliseringsstrategi för skolan.
– Skolverket lämnade i december 2022 in ett förslag på en strategi till regeringen som omfattar två stora områden. Den ena är att vi ska fokusera ännu mer på att utveckla elevernas digitala kompetens och kunskapsutveckling, med kvalitet i undervisningen som fokus. Den andra delen handlar mycket om hur vi ska använda de digitala möjligheterna för att förbättra verksamheten. I det ingår infrastruktur, administration med mera. I förslaget finns också sju delmål som är kopplade till de här två övergripande målen, säger Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.
Vilka styrkor ser ni på Swedish Edtech Industry i förslaget?
– Vi ser att den utgår från hur det faktiskt ser ut ute i skolorna idag, alltså att det ser väldigt olika ut. Vi har i ganska stor utsträckning mycket på plats när det kommer till mjukvara. Nu är det undervisningen som ska stå i fokus. Och eftersom det ser olika ut i olika skolor pekar den nya strategin på hur vi kan identifiera och hjälpa dem som kanske inte har kommit så långt, med vad de ska fokusera på. Dessa riktlinjer vilar på forskning, och detta är ett steg framåt från den förra.
Skolans digitaliseringsstrategi
Skolverket lämnade in ett förslag på digitaliseringsstrategi i december 2022. Denna digitaliseringsstrategi har regeringen pausat, då skolminister Lotta Edholm bland annat anser att forskning om hjärnans utveckling inte vägts in tillräckligt i strategin. Den 19 april lämnade Swedish Edtech Industry ett remissyttrande till regeringen gällande Skolverkets förslag.
Vad skulle du vilja se mer av?
– Att man kanske tittade tillbaka på den gamla strategin om tillgången till digitala lärresurser och läromedel. Det skulle vara en av de lägst hängande kvalitetsfrukterna att plocka hem, för dem som inte gjort det. Och sedan skulle jag också vilja se att det till strategin läggs resurser på lärarnas profession, för det är läraren som är nyckeln till högre måluppfyllnad och digital kompetens. En sådan satsning skulle därför passa väl in.
Vad riskerar att hända om strategin inte börjar gälla?
– Jag skulle vilja säga att det redan nu har hänt någonting eftersom strategin inte antogs från början. Den nya regeringen valde istället att pausa den för skicka ut den på remiss. Det betyder att den blir försenad och då är det många huvudmän som kanske inte lägger så stor vikt vid den utan prioriterar annat istället. Det är tappad tid. Utvecklingen går fort och kommer inte att avstanna, och om vi inte ser till att rusta eleverna för vad de behöver – och vad i slutändan både välfärden och näringslivet behöver – kommer vi få ett A- och ett B-lag. Vi är redan där, men vi behöver täppa till de hålen.
Avslutningsvis, vad måste hända nu?
– Strategin måste antas så fort det bara går, så att vi kan sätta igång med den handelsplan som Skolverket också har föreslagit i strategin, det vill säga att vi alla sätter oss tillsammans och diskuterar vad vi gör nu, vad digital kompetens är, vad AI betyder för skolan, och så vidare. Då får vi ledstänger som alla skolor kan förhålla sig till och de behöver inte uppfinna hjulet lokalt på varje ställe. Det är svåra frågor, men det finns gemensamma svar.
Läs mer om ämnet: