Så kommer AI och ChatGPT att påverka skolan

Hur kommer AI att påverka skolan? Det var frågeställningen när Erik Winerö pratade under skolkonferensen Sett i Kista.

Han inledde med brasklappen att ingen ännu kan veta hur skolan kommer att påverkas av AI och verktyg som ChatGPT. Dock går det att resonera på området, vilket Erik Winerö valde att göra via frågeställningarna: Hur ska lärare tänka kring fusk? Vad gör den tekniska utvecklingen med vår kunskapssyn, och hur påverkas läraryrket?  

Magkänslan hos många som arbetar inom skolan är att ChatGPT ökar risken för fusk. Men enligt Erik Winerö är fusk väldigt kontextuellt; det som i ett sammanhang bedöms som fusk är inte fusk i ett annat sammanhang. 

Här är det också viktigt att titta på i vilka sammanhang som människor fuskar, vilket man kan använda den amerikanska modellen bedrägeritriangeln till. Denna modell används mycket när det handlar om idrott och doping, och innehåller tre parametrar: Möjlighet – försvar – motiv.  

– Motiv i en skolkontext är främst att man vill ha ett visst betyg. Möjlighet handlar om hur enkelt det är. Försvar är hur man rättfärdigar det för sig själv. Med AI ökar möjligheten för fusk, vilket vi använder olika tekniker för att motarbeta. Detta leder till en sorts teknisk katt och råtta-lek.  

Erik Winerö menar dock att försvarsbiten, till skillnad från möjlighetsaspekten, ofta glöms bort i dagens debatt. Forskning kring den här typen av beteenden visar att när människor lovar att de inte skall fuska, tenderar de att faktiskt vara ärliga.  

– Det är självklart inte 100-procentigt men det har en relativt stor effekt. De flesta skolor har en fuskpolicy men den lyfts ofta bara någon enstaka gång. Det här behöver ni prata kontinuerligt med era elever om; vill ni inte att AI ska användas, var tydliga med det. 

– Sedan behövs digital övervakning och säkerhet också, men jag tror även att samtal med eleverna kan ha stor effekt.  

– Värt att nämna på det här området är att privilegierade elever även tidigare har kunnat få hjälp hemifrån av duktiga föräldrar och kompisar. Skillnaden med den nya tekniken, exempelvis ChatGPT, är att nu har alla tillgång till hjälp.  

Stavhopp och skriva kod 

Vidare till kunskapssyn, vilket Erik Winerö exemplifierar med Armand Duplantis och Greg Brockman, vd på OpenAI. För hundra år sedan, 1923, låg världsrekordet i stavhopp på 4,21; idag ligger Armand Duplantis världsrekord på 6,22. Det är en ökning med nästan 50 procent. Ställs detta emot utvecklingen på 100 meter är skillnaden stor, där har världsrekordet endast ökat med 7,8 procent på 100 år, från 10,4 sekunder 1923 till Usain Bolts nuvarande världsrekord på 9,58.  

– Det är den tekniska utvecklingen inom stavhopp som är anledningen till den kraftiga ökningen. Varje gång det har kommit ett nytt stavmaterial har nästan varje elitidrottare med gammal stav hävdat att det är fusk att använda den nya staven.  

Vidare till Greg Brockman, vd på OpenAI, som demonstrerade GPT4 för några veckor sedan.  

Då sade han i förbifarten: “Always look through the code to get a sense of what it does, never run untrusted code”. Det som då blir uppenbart är hur bra Brockman själv är på att läsa kod. Han läser koden ungefär lika flytande som jag läser svenska. Frågan blir då hur han har blivit så bra? Jo, genom att ha skrivit och läst en väldig massa kod. Problemet är dock att GPT4 samtidigt som det effektiviserar Brockmans process automatiserar bort någon annans lärprocess. Här behöver vi inom skolan stanna upp och tillsammans reflektera över vilka viktiga lärprocesser vi har som riskerar att automatiseras bort på samma sätt. 

Samtidigt blev inte Duplantis världsbäst på stavhopp för att han bara hoppar stav hela tiden, menar Erik Winerö.  

– Han gör knäböj, stretchövningar, tränar specifika muskler. Det är enormt mycket annat grundarbete som gör att han kan hoppa 6,22. Så för att skolan ska bli bra på att använda AI handlar det inte bara om att använda mycket AI, utan även om alla komponenter runtomkring. Men då blir frågan: Vilka komponenter behöver vi egentligen?  

Khan Academy, datadrivenhet och GPT-SW3 

Ett sätt kan vara att göra som Khan Academy, som har byggt in GPT4 i verksamheten. Där fungerar GPT4 som en hjälplärare som ger läraren information. Även här gäller dock att nyttja tekniken med måtta, för annars riskerar lärarna att tappa en grundläggande kompetens, menar Erik Winerö.  

– Om det finns en knapp som gör att du som lärare slipper bedöma 100 uppsatser, skulle du trycka på knappen? Det är ju väldigt frestande att göra det. Men om den här knappen alltid gör jobbet för mig som lärare, finns det risk att jag tappar en grundläggande kompetens, nämligen att veta vad eleverna gör för fel. Detta är ett av de viktigaste medlen man har som lärare. Men man kanske bara skulle behöva läsa tio av dessa 100 uppsatser, om det är rätt tio.  

Ett annat dilemma är systemproblematiken. På grund av GDPR är det är inte tillåtet att lägga upp elevtexter och annan känslig information i amerikanska system, såsom ChatGPT. Därmed blir det viktigt att utveckla svenska system som kan användas istället. Här kan en lösning vara på väg, eftersom AI Sweden håller på att utveckla språkmodellen GPT-SW3.  

– Med GPT-SW3 kan svenska aktörer arbeta på ett GDPR-säkert sätt, men det kräver vissa förutsättningar. Det kräver bland annat att vi ökar transparensen i de digitala system vi har i skolan, idag är många system stängda lådor. Här behöver vi jobba mer med open source och öppna API:er, så att flera system kan prata med varandra.  

Kommunal verksamhet behöver även ett nytt sätt att se på upphandling, menar Erik Winerö.  

– Idag är det vanligt att en kommun lägger ner tid på en förstudie, köper in ett system och sedan släpper man taget om det. Det går inte att tänka så med nya AI-baserade system. De här nya, smarta systemen behöver användardata, så därför behöver vi förvalta vår data bättre och bli mer datadrivna för att kunna nyttja systemen ordentligt.  

– Och framförallt behöver vi samarbeta, hur hittar vi lösningar på de här frågorna tillsammans?